Ni väntar säkert redan...?
Ja, så skulle man kunna börja detta söndagsinlägg, om man nu var på sånt humör förstås... Och, som av en slump så visade det sig att jag just var det. Så det kan bli! Hemkommen igen efter en skön helg befriande fri från nederbörd av alla de slag. Idag, innan det var dags att ta sig hemåt, började sommarvärmen (nåja, kanske inte högsommarvärmen direkt, men i alla fall lågsommarvärmen) att värma upp stugaltanen och sjön såg med ens riktigt "bebadelig" ut, till stor skillnad mot bara för ett par veckor sedan! Som tur var (!?) så hade vi inte på något sätt vägarna förbi stranden, vilket till min stora lycka innebar att jag fortsatte att vara både torr och varm.
Märta tyckte för första gången i år att det var en smula för varmt där i solen på altanen. Hon drog sig sakta men säkert bort till sitt "utomhustäcke", listigt utplacerat i skuggan, vilket tydligen var alldeles perfekt för henne att somna på! Alla de tjugoen övervintrade och överlevande pelargoner som sovit vinter ute i glasverandans fönster fick också komma ut och möta sommarvärmen idag! Som aperetif fick de smaka en slatt Blomstra. Nu är det bara att hoppas att de fattade vinken, fast den var fin...
Skitdagen jag berättade om i gårdagens inlägg har förflutit väl. Anna har både tömt och städat vår Mulltoa, ett jobb som måste göras två gånger per år och inte EN, som vi tidigare har trott skulle räcka... Att vi dessutom både skapligt snabbt och lätt fick ett tröttkört "spolhandtag" på nämnda Mulltoa att återuppstå, får vi väl se som både tur och bonus! Är det nån tuffing därute i vida världen som känner sig sugen på att ansvara för nästa tömning, så ses vi i början av november igen... Säg som det är. Ni väntar säkert redan!?
Igår använde vi för första gången vår present från Peter T. Vad det var? En "elektrisk cirkelsåg", kan det heta så? Anna SÅG sin chans och massakrerade ett helt gäng grova grangrenar som tidigare legat på tork under en presenning i vår lilla skog. Dessa grenar är numera f.d. grova grenar, de har istället ändrat skepnad till prima brasved. Snyggt jobbat Anna och tack så mycket, Peter!
Väl hemma i stan igen var det bara till att göra det man "alltid" brukar göra så här dags på söndagarna. Gå ner till tvättstugan alltså! Glädjeämnet, om man nu kan hitta nåt sånt i det här läget, var att det inte fanns så vansinnigt mycket tvätt i tvätthögen. I alla fall inte om man jämför med en annan, mer vanlig tvätthög. En sån som brukar fylla badrummet i sin uppbyggnadsfas, och hissen i sin "down to the bunker-fas"...
Dagens "klokord:" Den man ligger med får bädda...
Dagens låt:
Det bästa med söndagseftermiddagar är att det är så långt till nästa. Ha det gott, vi hörs!
Märta tyckte för första gången i år att det var en smula för varmt där i solen på altanen. Hon drog sig sakta men säkert bort till sitt "utomhustäcke", listigt utplacerat i skuggan, vilket tydligen var alldeles perfekt för henne att somna på! Alla de tjugoen övervintrade och överlevande pelargoner som sovit vinter ute i glasverandans fönster fick också komma ut och möta sommarvärmen idag! Som aperetif fick de smaka en slatt Blomstra. Nu är det bara att hoppas att de fattade vinken, fast den var fin...
Skitdagen jag berättade om i gårdagens inlägg har förflutit väl. Anna har både tömt och städat vår Mulltoa, ett jobb som måste göras två gånger per år och inte EN, som vi tidigare har trott skulle räcka... Att vi dessutom både skapligt snabbt och lätt fick ett tröttkört "spolhandtag" på nämnda Mulltoa att återuppstå, får vi väl se som både tur och bonus! Är det nån tuffing därute i vida världen som känner sig sugen på att ansvara för nästa tömning, så ses vi i början av november igen... Säg som det är. Ni väntar säkert redan!?
Igår använde vi för första gången vår present från Peter T. Vad det var? En "elektrisk cirkelsåg", kan det heta så? Anna SÅG sin chans och massakrerade ett helt gäng grova grangrenar som tidigare legat på tork under en presenning i vår lilla skog. Dessa grenar är numera f.d. grova grenar, de har istället ändrat skepnad till prima brasved. Snyggt jobbat Anna och tack så mycket, Peter!
Väl hemma i stan igen var det bara till att göra det man "alltid" brukar göra så här dags på söndagarna. Gå ner till tvättstugan alltså! Glädjeämnet, om man nu kan hitta nåt sånt i det här läget, var att det inte fanns så vansinnigt mycket tvätt i tvätthögen. I alla fall inte om man jämför med en annan, mer vanlig tvätthög. En sån som brukar fylla badrummet i sin uppbyggnadsfas, och hissen i sin "down to the bunker-fas"...
Dagens "klokord:" Den man ligger med får bädda...
Dagens låt:
Det bästa med söndagseftermiddagar är att det är så långt till nästa. Ha det gott, vi hörs!
Kommentarer
Trackback
