Dag 29. Nystart...
Idag har jag fått läge för en nystart!
Min gamla och dessutom väldigt bortsprungna stegräknare har idag ersatts med en ny. Den nya kommer från "Stegräknare.se", tänk, det finns nätsajter för allt! Jag kommer att hålla mig till 12.000 steg om dagen, i alla fall så här i början. Det lär bli knappt en mil om dagen om jag gjort alla inställningar rätt. För alla (?) er som av nån anledning inte har koll på en stegräknares officiella namn är, så kan jag härmed lära er att det namnet är pedometer. Låter ju så där om jag får säga vad jag tycker!
Vad annat har då hänt i mitt "spännande och oförutsägbara" liv denna sista tisdag i september 2009? Inte särskilt mycket om sanningen ska fram. Ett par tekniklektioner, ett par svenskalektioner och ett par slöjdditos. Som dessert hann jag med ett utvecklingssamtal med en av våra elever och hans föräldrar.
Efter att ha hämtat Märta hemma hos "di gamle" tog vi oss en "kissesväng" och sen bar det av hem, äntligen. När Anna kom hem roade hon sig med att tyst öppna ytterdörren och med dov röst låta en hel massa. Märta blev klart orolig över vad det var som lät så konstigt och för säkerhets skull gömde hon sig bakom mig på behörigt avstånd från "hemskheterna" ute i hallen. När Anna väl hade lekt färdigt och ropade nåt med sin vanliga röst blev det full fart på Märta! Hon fullkomligt for ut i hallen med turbon påkopplad och rusade som en tokig bort för att hälsa välkommen hem. Hon har en specialare som hon alltid tar till när nån av oss kommer hem. Hon letar snabbt som ögat upp nån leksak som hon sedan stolt rusar förbi med i munnen. Alltid på precis lagom avstånd så att vi inte ska hinna med att ta "bytet" ifrån henne. Efter att ha farit runt såhär en stund slutar det alltid med att hon är totalt utschasad och lägger sig ner "och bara dör" en stund. Såhär ungefär...
Resten av denna kväll kommer nog att gå i TV-tittandets tecken. Jag har ingen aning om det finns nåt värt namnet att titta på, men förhoppningsvis hittar vi väl nåt att slå ihjäl ett par timmar med.
Dagens låt:
Ha det gott så hörs vi väl...
Min gamla och dessutom väldigt bortsprungna stegräknare har idag ersatts med en ny. Den nya kommer från "Stegräknare.se", tänk, det finns nätsajter för allt! Jag kommer att hålla mig till 12.000 steg om dagen, i alla fall så här i början. Det lär bli knappt en mil om dagen om jag gjort alla inställningar rätt. För alla (?) er som av nån anledning inte har koll på en stegräknares officiella namn är, så kan jag härmed lära er att det namnet är pedometer. Låter ju så där om jag får säga vad jag tycker!
Vad annat har då hänt i mitt "spännande och oförutsägbara" liv denna sista tisdag i september 2009? Inte särskilt mycket om sanningen ska fram. Ett par tekniklektioner, ett par svenskalektioner och ett par slöjdditos. Som dessert hann jag med ett utvecklingssamtal med en av våra elever och hans föräldrar.
Efter att ha hämtat Märta hemma hos "di gamle" tog vi oss en "kissesväng" och sen bar det av hem, äntligen. När Anna kom hem roade hon sig med att tyst öppna ytterdörren och med dov röst låta en hel massa. Märta blev klart orolig över vad det var som lät så konstigt och för säkerhets skull gömde hon sig bakom mig på behörigt avstånd från "hemskheterna" ute i hallen. När Anna väl hade lekt färdigt och ropade nåt med sin vanliga röst blev det full fart på Märta! Hon fullkomligt for ut i hallen med turbon påkopplad och rusade som en tokig bort för att hälsa välkommen hem. Hon har en specialare som hon alltid tar till när nån av oss kommer hem. Hon letar snabbt som ögat upp nån leksak som hon sedan stolt rusar förbi med i munnen. Alltid på precis lagom avstånd så att vi inte ska hinna med att ta "bytet" ifrån henne. Efter att ha farit runt såhär en stund slutar det alltid med att hon är totalt utschasad och lägger sig ner "och bara dör" en stund. Såhär ungefär...
Resten av denna kväll kommer nog att gå i TV-tittandets tecken. Jag har ingen aning om det finns nåt värt namnet att titta på, men förhoppningsvis hittar vi väl nåt att slå ihjäl ett par timmar med.
Dagens låt:
Ha det gott så hörs vi väl...
Kommentarer
Postat av: Anna
Ja, någon vakthund direkt är det ju inte vi har om hon springer och gömmer sig om det låter lite otäckt utifrån hallen... Lilla gumman , vår hjältinna!
Postat av: Hanna
Tänkte precis kommentera detta inlägg på liknande sätt som Anna... Vilken vakthund... Ni måste känna er trygga! :)
Trackback
