Lasses blå blogg om allt och inget.

Ja, just så är det. I gårdagens inlägg ägnade jag mycket tid och kraft till att skriva om hur lugnt och skönt jag skulle få det igår kväll. Tyvärr blir ju nu inte alltid saker och ting som man tänkt sig. Strax innan Anna skulle gå och väva och lugnet därmed skulle lägra sig här här på Big Road, ringde det på telefonen. Efter diverse tvekande svarade jag och det visade sig att det var en av våra "snickarlärlingar" som bygger vår veranda ute i stugan. Eller rättare sagt, det var en av dessa lärlingars pappa, som ville "ha hjälp av en mansperson" ett par timmar. Det visade sig att denna pappa i sin iver att hjälpa sin son med sitt projektarbete hade varit och hyrt ett sk. jordborr som skulle användas till att gräva 10 st. hål, ca 80 cm. djupa och då sonen fått ont i ryggen efter allt jobbande därute, så undrade pappan om inte jag/vi kunde komma ut och hjälpa honom att köra detta jordborr. Man måste tydligen vara två starka personer för att kunna hantera detta monsterborr...  Efter två timmars tungt borrande (och fem hål senare) klappade nämnda borr ihop... Den enda fördelen med det var väl att min då helt utschasade kropp fick en ack så liten chans att vila upp sig en smula. Pappan muttrade över hyrfirman där han hyrt borren och han skulle minsann be dem att själva åka ut och borra resterande fem hål... De 80 cm. djupa hål som vi "skapade" var dryga att komma ner i bott till och det kändes som om vi var "hur långt ner i blåleran som helst" när vi äntligen fick stänga av maskinen. Om man sedan gör en "tankekullerbytta" och betänker att Stefan Holm och hans "gelikar" hoppar 3 (tre) gånger så högt som dessa 80 cm djupa avgrundshål, så förstår man helt plötsligt (om man inte redan har gjort det) att det är väldigt högt. Väldigt högt!  Att vår jordborr kapsejsade efter halvgjort jobb medförde antingen att byggläraren själv tillsammans med den "enda kvarvarande och ryggfriska lärlingen" som fortfarande kan jobba, får tillbringa dagen med att gräva, eller att  "snälla pappa jordborr" tog en av de 15 innestående semesterdagar han hade kvar till att hjälpa grabbarna att bli färdiga i tid... Grattis säger jag bara... Tyvärr är jag upptagen ikväll. Mycket upptagen faktiskt!

Vi tänkte att vi skulle åka ut till stugan idag också efter jobbet för att se vad som hänt med bygget, men min rygg vägrade hårdnackat att lyssna på det örat. (Hmm. Kan en rygg lyssna? Och kan den om så är fallet lyssna på något öra öht? Fundera gärna en stund på detta filosofiska grubbleri om ni vill, vågar och kan). Risken att "Pappa jordborr" fanns där ute även ikväll och behövde hjälp, var alltför stor för att bortse ifrån...

Ikväll smäller det igen! Det är landskamp i fotboll alltså! Sverige VM-kvalar hemma (nåja, i Hörruland är det, men ändå) mot Ungern och bara det faktum att det just är Ungern man möter gör att jag genast blir grymt sugen på... Just det! En langos! Langosen lär vara en ungersk nationalrätt från börjad tillagad för landets fattigfolk. Fattigfolk eller inte, gott är det! Gärna med "extra allt" på... Jag har, av och till, haft små funderingar på att "konkurrera ut McDonalds" med en livs levande "McLangosrestaurang"! Antingen skulle en dylik restaurang gå som tåget och jag skulle bli både tjock och rik, eller så skulle det visa sig att "vi langoslovers är ett till antalet alldeles för litet folkslag" för att få det hela att gå runt...

Dagens låt:

Ropen skalla - Langos till alla...!

P.S. Dagens bonuslåt: