Nära ögat...
Så är det då äntligen (?) dags för ett nytt litet inlägg från Moi. Vi har tillbringat helgen ute i Penny Lake, eller Stugan, som vår lathet "fyndigt" nog har döpt om den till. Förutom att ägna massor av tid med att elda i öppna spisen, det var bara ungefär 5 grader varmt när vi kom och när vi lade oss i fredags var det uppe i behagliga 27 "Dubai-grader"! Snacka om en "utveckling i rätt riktning"... Vet inte riktigt om Anna håller med mig om det där med "behagliga", fick hon bestämma så hade vi säkert aldrig över 19 grader inomhus nån gång... Fredagens sista ord från henne var: "Jag självantänder". Tänk så olika man kan vara...
Annat vi har gjort där ute är att ha varit ute på diverse långpromenader i det fina vädret. I vår lilla "skog" har vi också sågat ned och kapat upp två "vedträstjocka" träd som stod där till ingen nytta och gjorde sitt bästa för att skymma sjöutsikten för oss. Ett lass redan torkade grangrenar (utan barr) har nu bytt skepnad och blivit till perfekta startpinnar, att ha nästa gång det är dags att elda i nyss nämnda öppna spis.
Resten av tiden där ute har gått i vilandets tecken! Varm choklad (med den finska 60-procentiga mintlikören Minttu och en klick vispgrädde på toppen) smakar just precis toppen! En och annan tupplur har också hunnits med. Kvalitetstid, med andra ord! Detta halvslöa leverne ledde snabbt fram till en kris av oanad storlek. Kris? Vad då för kris? undrar då säkert raskt de mest nyfikna läsarna av denna blogg. Och, krisen var en så kallad "stegkris"... Klockan 13.00 på lördag hade jag bara kommit upp i drygt 2000 steg, mot normala 7000 - 8000 så dags på dan... Så, vad fanns annat att göra än att lämna "hund och tant" hemma och själv sätta av i en farlig fart, allt för att rädda upp situationen. Och! Tro det eller ej, men när både dagen och jag var slut, stod stegmätaren på hela 14682 steg! 1200 steg "för mycket" med andra ord. En stolt och nöjd Lasse kunde när han kom hem, ramla ner i soffan och konstatera att han ännu inte missat att gå 1 mil någon enda dag denna månad! Gott Mos!
Annat vi ägnat vår tid åt är att drömma om vad vi skulle vilja göra med Stugan, om tid och pengar fanns i en "ständigt osinande ström". Allt från att bygga ut huset ca. 3 meter och där bygga ett nytt sovrum, till att dra in vintervatten och montera in en riktig toalett inne i huset fanns med på våra drömönskelistor. Jag hade också ett köp av en luftvärmepump och ett lyft innertak så man ser ända upp i nock på min lista... Fördelen med att drömma är att det inte kostar nåt. Överhuvudtaget...
Dagens låt:
Dagens slut: Ha en bra start på vecka nummer fem! Visst känns det bra att vi strax kan lägga frozen januari bakom oss! Om "bara" två månader, gott folk, kan vi så sakteliga börja se fram mot grönare, skönare tider!...
Annat vi har gjort där ute är att ha varit ute på diverse långpromenader i det fina vädret. I vår lilla "skog" har vi också sågat ned och kapat upp två "vedträstjocka" träd som stod där till ingen nytta och gjorde sitt bästa för att skymma sjöutsikten för oss. Ett lass redan torkade grangrenar (utan barr) har nu bytt skepnad och blivit till perfekta startpinnar, att ha nästa gång det är dags att elda i nyss nämnda öppna spis.
Resten av tiden där ute har gått i vilandets tecken! Varm choklad (med den finska 60-procentiga mintlikören Minttu och en klick vispgrädde på toppen) smakar just precis toppen! En och annan tupplur har också hunnits med. Kvalitetstid, med andra ord! Detta halvslöa leverne ledde snabbt fram till en kris av oanad storlek. Kris? Vad då för kris? undrar då säkert raskt de mest nyfikna läsarna av denna blogg. Och, krisen var en så kallad "stegkris"... Klockan 13.00 på lördag hade jag bara kommit upp i drygt 2000 steg, mot normala 7000 - 8000 så dags på dan... Så, vad fanns annat att göra än att lämna "hund och tant" hemma och själv sätta av i en farlig fart, allt för att rädda upp situationen. Och! Tro det eller ej, men när både dagen och jag var slut, stod stegmätaren på hela 14682 steg! 1200 steg "för mycket" med andra ord. En stolt och nöjd Lasse kunde när han kom hem, ramla ner i soffan och konstatera att han ännu inte missat att gå 1 mil någon enda dag denna månad! Gott Mos!
Annat vi ägnat vår tid åt är att drömma om vad vi skulle vilja göra med Stugan, om tid och pengar fanns i en "ständigt osinande ström". Allt från att bygga ut huset ca. 3 meter och där bygga ett nytt sovrum, till att dra in vintervatten och montera in en riktig toalett inne i huset fanns med på våra drömönskelistor. Jag hade också ett köp av en luftvärmepump och ett lyft innertak så man ser ända upp i nock på min lista... Fördelen med att drömma är att det inte kostar nåt. Överhuvudtaget...
Dagens låt:
Dagens slut: Ha en bra start på vecka nummer fem! Visst känns det bra att vi strax kan lägga frozen januari bakom oss! Om "bara" två månader, gott folk, kan vi så sakteliga börja se fram mot grönare, skönare tider!...
Kommentarer
Postat av: Anna
En vän av ordning vill gärna poängtera att både tant och hund var med på en av dessa promenader - den ner till House of Elliot och tillbaka. Det är himla synd att man inte kan gå runt i Öresjö utan det är mest fram och tillbaka som gäller hela tiden. Men å andra sidan har man det värre i Sudan där man folkomröstar om landet ska delas eller ej. Så jag är nog ganska nöjd med att gå fram och tillbaka...
Postat av: Hanna
Får du ha stegen som du går utöver 12000 tillgodo för nästa dag eller? :)
Trackback
