Nära ögat...
Så är det då äntligen (?) dags för ett nytt litet inlägg från Moi. Vi har tillbringat helgen ute i Penny Lake, eller Stugan, som vår lathet "fyndigt" nog har döpt om den till. Förutom att ägna massor av tid med att elda i öppna spisen, det var bara ungefär 5 grader varmt när vi kom och när vi lade oss i fredags var det uppe i behagliga 27 "Dubai-grader"! Snacka om en "utveckling i rätt riktning"... Vet inte riktigt om Anna håller med mig om det där med "behagliga", fick hon bestämma så hade vi säkert aldrig över 19 grader inomhus nån gång... Fredagens sista ord från henne var: "Jag självantänder". Tänk så olika man kan vara...
Annat vi har gjort där ute är att ha varit ute på diverse långpromenader i det fina vädret. I vår lilla "skog" har vi också sågat ned och kapat upp två "vedträstjocka" träd som stod där till ingen nytta och gjorde sitt bästa för att skymma sjöutsikten för oss. Ett lass redan torkade grangrenar (utan barr) har nu bytt skepnad och blivit till perfekta startpinnar, att ha nästa gång det är dags att elda i nyss nämnda öppna spis.
Resten av tiden där ute har gått i vilandets tecken! Varm choklad (med den finska 60-procentiga mintlikören Minttu och en klick vispgrädde på toppen) smakar just precis toppen! En och annan tupplur har också hunnits med. Kvalitetstid, med andra ord! Detta halvslöa leverne ledde snabbt fram till en kris av oanad storlek. Kris? Vad då för kris? undrar då säkert raskt de mest nyfikna läsarna av denna blogg. Och, krisen var en så kallad "stegkris"... Klockan 13.00 på lördag hade jag bara kommit upp i drygt 2000 steg, mot normala 7000 - 8000 så dags på dan... Så, vad fanns annat att göra än att lämna "hund och tant" hemma och själv sätta av i en farlig fart, allt för att rädda upp situationen. Och! Tro det eller ej, men när både dagen och jag var slut, stod stegmätaren på hela 14682 steg! 1200 steg "för mycket" med andra ord. En stolt och nöjd Lasse kunde när han kom hem, ramla ner i soffan och konstatera att han ännu inte missat att gå 1 mil någon enda dag denna månad! Gott Mos!
Annat vi ägnat vår tid åt är att drömma om vad vi skulle vilja göra med Stugan, om tid och pengar fanns i en "ständigt osinande ström". Allt från att bygga ut huset ca. 3 meter och där bygga ett nytt sovrum, till att dra in vintervatten och montera in en riktig toalett inne i huset fanns med på våra drömönskelistor. Jag hade också ett köp av en luftvärmepump och ett lyft innertak så man ser ända upp i nock på min lista... Fördelen med att drömma är att det inte kostar nåt. Överhuvudtaget...
Dagens låt:
Dagens slut: Ha en bra start på vecka nummer fem! Visst känns det bra att vi strax kan lägga frozen januari bakom oss! Om "bara" två månader, gott folk, kan vi så sakteliga börja se fram mot grönare, skönare tider!...
Annat vi har gjort där ute är att ha varit ute på diverse långpromenader i det fina vädret. I vår lilla "skog" har vi också sågat ned och kapat upp två "vedträstjocka" träd som stod där till ingen nytta och gjorde sitt bästa för att skymma sjöutsikten för oss. Ett lass redan torkade grangrenar (utan barr) har nu bytt skepnad och blivit till perfekta startpinnar, att ha nästa gång det är dags att elda i nyss nämnda öppna spis.
Resten av tiden där ute har gått i vilandets tecken! Varm choklad (med den finska 60-procentiga mintlikören Minttu och en klick vispgrädde på toppen) smakar just precis toppen! En och annan tupplur har också hunnits med. Kvalitetstid, med andra ord! Detta halvslöa leverne ledde snabbt fram till en kris av oanad storlek. Kris? Vad då för kris? undrar då säkert raskt de mest nyfikna läsarna av denna blogg. Och, krisen var en så kallad "stegkris"... Klockan 13.00 på lördag hade jag bara kommit upp i drygt 2000 steg, mot normala 7000 - 8000 så dags på dan... Så, vad fanns annat att göra än att lämna "hund och tant" hemma och själv sätta av i en farlig fart, allt för att rädda upp situationen. Och! Tro det eller ej, men när både dagen och jag var slut, stod stegmätaren på hela 14682 steg! 1200 steg "för mycket" med andra ord. En stolt och nöjd Lasse kunde när han kom hem, ramla ner i soffan och konstatera att han ännu inte missat att gå 1 mil någon enda dag denna månad! Gott Mos!
Annat vi ägnat vår tid åt är att drömma om vad vi skulle vilja göra med Stugan, om tid och pengar fanns i en "ständigt osinande ström". Allt från att bygga ut huset ca. 3 meter och där bygga ett nytt sovrum, till att dra in vintervatten och montera in en riktig toalett inne i huset fanns med på våra drömönskelistor. Jag hade också ett köp av en luftvärmepump och ett lyft innertak så man ser ända upp i nock på min lista... Fördelen med att drömma är att det inte kostar nåt. Överhuvudtaget...
Dagens låt:
Dagens slut: Ha en bra start på vecka nummer fem! Visst känns det bra att vi strax kan lägga frozen januari bakom oss! Om "bara" två månader, gott folk, kan vi så sakteliga börja se fram mot grönare, skönare tider!...
Fastfrusen och full...
Har nyss kommit hem efter en långpromenad med Märta. Vi följde kanalen "halvvägs" till Stallbackabron, typ. Kallt som ögat var det, kanske inte om man bara brydde sig om vad termometern stod på, men om man också bemödade sig om att känna efter, så märkte man direkt att hård vind, snöyra och nån minusgrad inte var alls skönt att vara ute och promenera långt i! Men, som vanligt hade jag en del steg att "gå igen", så de 3800 steg vi då promenerade hem räddade denna dag. Dagens mil är alltså "over ´n dun" om man säger så! Gott Mos på mig!
Idag är en sån där dag då Anna leder en kvällskurs igen. Det innebär med stor sannolikhet att jag och Märtis via mobilen kommer att bli "utkommenderade" för att möta upp henne när hon slutar vid 8-tiden ikväll. Sist vi hämtade henne på skolan hetsade jag Märta med orden "Ska vi hämta Matte? Var är Matte" och Märta blev alldeles till sig när hon så småningom började känna igen Annas lukt, hon mer eller mindre drog mig fram över högskolans gård. Kul tyckte Anna, trött blev jag...
En bit efter Järnvägsbron såg vi nåt vi inte trodde oss få se. En skapligt stor motorbåt med vidhängande plasteka låg fastfrusna i kanalen, ordentligt fastbundna vid en liten brygga... Plastekan hade börjat bli ordentligt baktung och höll på att vattenfyllas. Jag skulle ha med ett par foton här i inlägget som visar upp eländet, men nåt spökar när jag ska föra över foton från mobilen till datorn, så ni får klara er utan dessa iskalla bilder ur verkligheten, tyvärr. Det är i varje fall inte utan att man undrar varför de ligger där, vid denna tid på året!
Jag har inte så mycket mer att berätta om här på bloggen idag, en styck tömning av diskmaskinen väntar på mig, kanske inte världens roligaste jobb, men ack så nödvändigt. Tyvärr...
Dagens låt:
Dagens adjö: Ha det gott folks, vi ses!
Idag är en sån där dag då Anna leder en kvällskurs igen. Det innebär med stor sannolikhet att jag och Märtis via mobilen kommer att bli "utkommenderade" för att möta upp henne när hon slutar vid 8-tiden ikväll. Sist vi hämtade henne på skolan hetsade jag Märta med orden "Ska vi hämta Matte? Var är Matte" och Märta blev alldeles till sig när hon så småningom började känna igen Annas lukt, hon mer eller mindre drog mig fram över högskolans gård. Kul tyckte Anna, trött blev jag...
En bit efter Järnvägsbron såg vi nåt vi inte trodde oss få se. En skapligt stor motorbåt med vidhängande plasteka låg fastfrusna i kanalen, ordentligt fastbundna vid en liten brygga... Plastekan hade börjat bli ordentligt baktung och höll på att vattenfyllas. Jag skulle ha med ett par foton här i inlägget som visar upp eländet, men nåt spökar när jag ska föra över foton från mobilen till datorn, så ni får klara er utan dessa iskalla bilder ur verkligheten, tyvärr. Det är i varje fall inte utan att man undrar varför de ligger där, vid denna tid på året!
Jag har inte så mycket mer att berätta om här på bloggen idag, en styck tömning av diskmaskinen väntar på mig, kanske inte världens roligaste jobb, men ack så nödvändigt. Tyvärr...
Dagens låt:
Dagens adjö: Ha det gott folks, vi ses!
Herr Tjurskalle, aktiverad och klar...
Så har det "äntligen" blivit söndag igen...
En helg ute i stugan går på en trekvart ungefär, i alla fall känns det som så! Utan att göra nåt speciellt över huvud taget rusar minuter, timmar och dygn förbi i en farlig fart! Man hinner knappt ta sig över ängen innan det är dags att vända kosan inåt stan igen. En tröst i allt detta är att tiden där ute verkligen hamnar i facket som benämns Kvalitetstid! Hela sjön var en enda gigantisk "bandybana" nu! Massor av folk skrinnade omkring med fikaryggsäck, fiskeprylar och annat mest hela tiden det var ljust. (Kanske höll de på med skrinnandet även då det blivit mörkt, "men det vet ju inte jag, för då var det ju som sagt mörkt och sikten var lika med noll". Jag lämnade både Anna, Märta och skridskor åt sitt öde ett par timmar under lördagen. Mitt enda sällskap var "herr Stegräknare" som på grund av slött, slappt och likgiltigt leverne låg farligt långt från mitt Nyårsmål om en mils promenerande per dag. Alla dagar! Året runt... Min enda chans för att klara mitt nyårslöfte denna lördag var att aktivera herr Tjurskalle och låta honom hjälpa till med både farthållning och längd. Det gjorde han bra, när dagen var slut stod stegräknardisplayen på drygt 14 800 steg och jag kunde känna mig riktigt nöjd ännu en dag!
Dagen som idag är började inte heller särskilt fartfyllt. Men efter ett par vakna upp och "somna om-anden" så var det i alla fall för dagens första "ansträngning". Frukost... När vi efter ett par timmar hade packat ihop och fixat till allt som skulle fixas, så stod stegräknaren på 1500 steg... När vi kom hem åkte Anna till O2 för att träna på löpbandet där. Jag och Märta åkte med dit, men vände raskt om och tog oss en riktig långpromenad längs kanalen in till Klaffbron, ut på Spikön, över Järnvägsbron, ner till Allén och vidare bort till Polhemsgatan som vi följde ner till "vår egen" Storgata. Lagom svettig anlände vi till vår lägenhet ca. 6000 steg senare. Bra jobbat! Om jag får säga det själv. Tyvärr är det så att jag fortfarande har drygt 5500 steg kvar att gå denna Sunday, bloody Sunday... Det gäller alltså att aktivera herr Tjurskalle ännu en gång och ge sig på´t igen...
I veckan som kommer verkar det ännu så länge inte finnas nån riktigt saftig morot att se fram emot. Tyvärr. Tvättstugan imorgon, shopping i övermorgon, standardpåhälsningar hos mamma en del av de andra dagarna. Ingen vecka att lägga överst i minneshögen, alltså. Som tur är brukar det ju alltid hända nåt som man inte i förväg vet ska hända, förhoppningsvis gör det så även denna vecka! Om denna ännu så länge "hemliga" händelse dessutom är av den positiva sorten, så blir det säkert ordning och reda denna gången också.
Dagens låt:
Dagens adjö: Hoppas er måndagsmorgon blir lika sympatisk som er fredagseftermiddag förhoppningsvis var...
En helg ute i stugan går på en trekvart ungefär, i alla fall känns det som så! Utan att göra nåt speciellt över huvud taget rusar minuter, timmar och dygn förbi i en farlig fart! Man hinner knappt ta sig över ängen innan det är dags att vända kosan inåt stan igen. En tröst i allt detta är att tiden där ute verkligen hamnar i facket som benämns Kvalitetstid! Hela sjön var en enda gigantisk "bandybana" nu! Massor av folk skrinnade omkring med fikaryggsäck, fiskeprylar och annat mest hela tiden det var ljust. (Kanske höll de på med skrinnandet även då det blivit mörkt, "men det vet ju inte jag, för då var det ju som sagt mörkt och sikten var lika med noll". Jag lämnade både Anna, Märta och skridskor åt sitt öde ett par timmar under lördagen. Mitt enda sällskap var "herr Stegräknare" som på grund av slött, slappt och likgiltigt leverne låg farligt långt från mitt Nyårsmål om en mils promenerande per dag. Alla dagar! Året runt... Min enda chans för att klara mitt nyårslöfte denna lördag var att aktivera herr Tjurskalle och låta honom hjälpa till med både farthållning och längd. Det gjorde han bra, när dagen var slut stod stegräknardisplayen på drygt 14 800 steg och jag kunde känna mig riktigt nöjd ännu en dag!
Dagen som idag är började inte heller särskilt fartfyllt. Men efter ett par vakna upp och "somna om-anden" så var det i alla fall för dagens första "ansträngning". Frukost... När vi efter ett par timmar hade packat ihop och fixat till allt som skulle fixas, så stod stegräknaren på 1500 steg... När vi kom hem åkte Anna till O2 för att träna på löpbandet där. Jag och Märta åkte med dit, men vände raskt om och tog oss en riktig långpromenad längs kanalen in till Klaffbron, ut på Spikön, över Järnvägsbron, ner till Allén och vidare bort till Polhemsgatan som vi följde ner till "vår egen" Storgata. Lagom svettig anlände vi till vår lägenhet ca. 6000 steg senare. Bra jobbat! Om jag får säga det själv. Tyvärr är det så att jag fortfarande har drygt 5500 steg kvar att gå denna Sunday, bloody Sunday... Det gäller alltså att aktivera herr Tjurskalle ännu en gång och ge sig på´t igen...
I veckan som kommer verkar det ännu så länge inte finnas nån riktigt saftig morot att se fram emot. Tyvärr. Tvättstugan imorgon, shopping i övermorgon, standardpåhälsningar hos mamma en del av de andra dagarna. Ingen vecka att lägga överst i minneshögen, alltså. Som tur är brukar det ju alltid hända nåt som man inte i förväg vet ska hända, förhoppningsvis gör det så även denna vecka! Om denna ännu så länge "hemliga" händelse dessutom är av den positiva sorten, så blir det säkert ordning och reda denna gången också.
Dagens låt:
Dagens adjö: Hoppas er måndagsmorgon blir lika sympatisk som er fredagseftermiddag förhoppningsvis var...
Moderna tiders All Time Low...
Dags för dagens inlägg.
Idag har jag alltså varit nere i Göteborg. Allt gick som förväntat nere hos Professorn, hon är mycket bra att ha att göra med! Förutom diverse prov så var det dag att väga sig... En aktivitet som rent tekniskt sett är väldigt enkel att utföra, men också en aktivitet som kan få mig at bli rejält sur på mig själv. Jag vill ju absolut gå ner några kilo, därav mitt "gå-en-mil-om-dan-nyårslöfte". Från att för några månader sedan varit uppe och nosat på 90-kilos strecket, noterade jag idag en ny "all time low notering"! I alla fall om man nöjer sig med att bara räkna modern tid, det vill säga från starten av 2010. Dryga 82 kilo stannade vågen på, vilket genast fick mig på bra humör! Mitt huvudmål är att komma ner till åttio kilo och nästa mål får väl bli att lyckas stanna kvar där...
Anna är nu ute och storhandlar, själv ska jag betala räkningar och en del annat. När Anna kommer hem, så har hon också med sig ett par påsar basvaror till mamma, dessa kassar bär jag bort till henne en stund senare. Med mig har jag då också det viktigaste av allt, en "förpackning sällskap", då blir Mossan säkert glad och nöjd. Denna gladhet river jag säkert ned igen i samma ögonblick som jag berättar att det blivit dags för mig att gå hem. Oavsett vad klockan då har hunnit bli... Trist att det är så, men jag har inte kommit på något "motvapen" till detta faktum än, så tips mottages tacksamt!
Imorgon har det redan hunnit bli "Tråktorsdag" igen. Det enda jag gör på skolan under denna ledsamma veckodag är att sitta på möten. För att skoja till det riktigt ordentligt imorgon toppar vi hela mötesanrättningen med att gå på handledning. Ett möte till, skulle man också kunna säga... När alla dessa vuxenträffar är över, så är det dags för mig att gå hem igen. Med lite tur så har jag kanske sett några elever på håll nånstans. Känns bara sådär, om jag får säga det själv!
På fredag efter att vi jobbat klart bär det av ut till Stugan för en helg fylld av lugn och ro! Ska bli så skönt att komma bort från allt vad stadsmiljöer heter! Att få förmånen (Jo! Jag menar verkligen det!) att bli eldvakt och därmed få sitta framför öppna spis-kassetten och lasta in papper, pinnar, ved och "kluttar" är en fröjd! Har man sedan tillgång till en tändsticka också blir det snart varmt och gott i hela stugan!
Dagens låt:
Dagens slutkläm: Glöm inte bort att komma ihåg att det är ärtsoppa som gäller imorgon!
Idag har jag alltså varit nere i Göteborg. Allt gick som förväntat nere hos Professorn, hon är mycket bra att ha att göra med! Förutom diverse prov så var det dag att väga sig... En aktivitet som rent tekniskt sett är väldigt enkel att utföra, men också en aktivitet som kan få mig at bli rejält sur på mig själv. Jag vill ju absolut gå ner några kilo, därav mitt "gå-en-mil-om-dan-nyårslöfte". Från att för några månader sedan varit uppe och nosat på 90-kilos strecket, noterade jag idag en ny "all time low notering"! I alla fall om man nöjer sig med att bara räkna modern tid, det vill säga från starten av 2010. Dryga 82 kilo stannade vågen på, vilket genast fick mig på bra humör! Mitt huvudmål är att komma ner till åttio kilo och nästa mål får väl bli att lyckas stanna kvar där...
Anna är nu ute och storhandlar, själv ska jag betala räkningar och en del annat. När Anna kommer hem, så har hon också med sig ett par påsar basvaror till mamma, dessa kassar bär jag bort till henne en stund senare. Med mig har jag då också det viktigaste av allt, en "förpackning sällskap", då blir Mossan säkert glad och nöjd. Denna gladhet river jag säkert ned igen i samma ögonblick som jag berättar att det blivit dags för mig att gå hem. Oavsett vad klockan då har hunnit bli... Trist att det är så, men jag har inte kommit på något "motvapen" till detta faktum än, så tips mottages tacksamt!
Imorgon har det redan hunnit bli "Tråktorsdag" igen. Det enda jag gör på skolan under denna ledsamma veckodag är att sitta på möten. För att skoja till det riktigt ordentligt imorgon toppar vi hela mötesanrättningen med att gå på handledning. Ett möte till, skulle man också kunna säga... När alla dessa vuxenträffar är över, så är det dags för mig att gå hem igen. Med lite tur så har jag kanske sett några elever på håll nånstans. Känns bara sådär, om jag får säga det själv!
På fredag efter att vi jobbat klart bär det av ut till Stugan för en helg fylld av lugn och ro! Ska bli så skönt att komma bort från allt vad stadsmiljöer heter! Att få förmånen (Jo! Jag menar verkligen det!) att bli eldvakt och därmed få sitta framför öppna spis-kassetten och lasta in papper, pinnar, ved och "kluttar" är en fröjd! Har man sedan tillgång till en tändsticka också blir det snart varmt och gott i hela stugan!
Dagens låt:
Dagens slutkläm: Glöm inte bort att komma ihåg att det är ärtsoppa som gäller imorgon!
Nånting är på gång...
Vi har vår i luften! Var har ni er?
Faktiskt kändes det som att våren var framme och "nosade" lite, när jag promenerade hem från jobbet. Med lite (läs: mycket) god vilja kunde man nästan känna att solen som lyste från en klarblå himmel, värmde. Strålande tider - underbara tider! Inte ens det faktum att en av eleverna på skolan en stund tidigare hade meddelat att han hört på väderrapporten i morse att det om nån dag eller två ska bli bortåt -12 grader igen, kunde få mig att tappa humöret just då! Men sen...
Jag och Märtis ska ta oss en långpromenad om en stund, Spikön kallar i solskenet! Just nu sover hon som en stock här intill, men de smått magiska orden "ska vi ta en promenad" brukar väcka henne på en sekund eller i värsta fall två! Nästan hemma igen blir det väl till att besöka "Mossan" en stund innan vi vandrar vidare hemåt Storgatan. Jag har i denna sekund ungefär 2800 steg kvar att gå, innan dagens nyårsplikter är uppfyllda. Lätt som en plätt, med andra ord!
Imorgon tar mig en heldag till Professorn i Göteborg igen. Med lite tur har nåt bra att komma med för min närmaste framtid! Den som lever får se. Om vädret är som idag blir det nog till att ta en promenad från Sahlgrenska till Nordstan, där nån form av välförtjänt middag säkert väntar efter fullgjort värv.
Anna har kvällskurs med sina elever ikväll. Detta innebär att jag och Märtis kan göra precis vad vi vill fram till ca klockan 20.00. Då piper det säkert till i min mobil och det är Anna som "hemskt gärna" vill bli hämtad från Högskolan Väst. Det faktum att Märta då ska gå sin kvällspromenad gör att vi på snabba fötter/tassar gör henne till viljes. Sådana är vi... Väl hemma blir det väl till att äta nåt, köpa en tågbiljett och bara prata en stund. Sen väntar bingen.
Dagens låt:
Dagens Morsning: Morsning på er allihop, vi hörs!
Faktiskt kändes det som att våren var framme och "nosade" lite, när jag promenerade hem från jobbet. Med lite (läs: mycket) god vilja kunde man nästan känna att solen som lyste från en klarblå himmel, värmde. Strålande tider - underbara tider! Inte ens det faktum att en av eleverna på skolan en stund tidigare hade meddelat att han hört på väderrapporten i morse att det om nån dag eller två ska bli bortåt -12 grader igen, kunde få mig att tappa humöret just då! Men sen...
Jag och Märtis ska ta oss en långpromenad om en stund, Spikön kallar i solskenet! Just nu sover hon som en stock här intill, men de smått magiska orden "ska vi ta en promenad" brukar väcka henne på en sekund eller i värsta fall två! Nästan hemma igen blir det väl till att besöka "Mossan" en stund innan vi vandrar vidare hemåt Storgatan. Jag har i denna sekund ungefär 2800 steg kvar att gå, innan dagens nyårsplikter är uppfyllda. Lätt som en plätt, med andra ord!
Imorgon tar mig en heldag till Professorn i Göteborg igen. Med lite tur har nåt bra att komma med för min närmaste framtid! Den som lever får se. Om vädret är som idag blir det nog till att ta en promenad från Sahlgrenska till Nordstan, där nån form av välförtjänt middag säkert väntar efter fullgjort värv.
Anna har kvällskurs med sina elever ikväll. Detta innebär att jag och Märtis kan göra precis vad vi vill fram till ca klockan 20.00. Då piper det säkert till i min mobil och det är Anna som "hemskt gärna" vill bli hämtad från Högskolan Väst. Det faktum att Märta då ska gå sin kvällspromenad gör att vi på snabba fötter/tassar gör henne till viljes. Sådana är vi... Väl hemma blir det väl till att äta nåt, köpa en tågbiljett och bara prata en stund. Sen väntar bingen.
Dagens låt:
Dagens Morsning: Morsning på er allihop, vi hörs!
Plåtis, tack och adjö...
Howdy folks!
Efter diverse om och men har vi i eftermiddag varit ute i stugan för att tömma taken från tung, blöt snö. En antal strapatser senare var både stuga och nästan hela gäststugan snöfri. Hurra! Tänker säkert vän av ordning och reda då, men vad han/hon/eller vi inte visste var att vårt plåtförråd tack vare all snö såg ut som nåt som blivit påbackat av en lastbil. Från båda håll... Både tak och gavlar hade "skrynklats till" vilket innebär att vi nu får slå våra kloka (?) huvuden ihop och tillsammans komma på en lösning på detta skrynkliga problem. Att nuvarande plåtbod måste förpassas till sällare jaktmarker, dvs. Returen, råder ingen tvekan om. Nästa fråga är OM vi överhuvudtaget ska bry oss om att få dit en ny bod av trä, eller om vi ska låta gäststugan få en mer "shabby chic" inredning bestående av gräsklippare och annat som nu står i den kapsejsade plåtboden... Vem som får bestämma i slutändan? Ja det kan ni ju ta er en funderare på, gott folk...
Till "alla" er som av någon outgrundlig anledning inte trodde att jag skulle ha en enda liten futtig chans till att lyckas komma upp i mina 12.000 steg igår, efter mardrömsstarten med uppnådda 2000 steg klockan 12.00, vill jag bara meddela att TJI fick ni! Min "ensampromenad" genomfördes i ett rasande tempo (nåja, rasande och rasande, men ändå) och tog mig till ställen här i stan jag knappt visste fanns. Men, det gör jag nu! Drygt 10.000 steg senare landade jag hemma igen. Hemma och i mål, så att säga. Att jag dessutom var tämligen nöjd med mig själv fick bli ren bonus!
Resten av denna tråkiga måndagskväll kommer nog att som så ofta förr, vikas åt TV-tittande. Vad som visas har jag i skrivande stund ingen aning om, men alltid finns det väl nån gammal film att kika på.? Att det dessutom är VM i "Hysteboll" klocka 20.00 räddar ju en del. Tror jag... Ett tidigt sänggående skulle ju också kunna innebära att jag hinner några kapitel i min julklappsdeckare "Död mans fotspår" av Peter James. Till alla er som gillar hårdkokta deckare som är befriande fria från allt vad engelska gamla tanter som löser mord via kafferep, kan denna Peter James böcker rekommenderas. Varmt!
Dagens vet inte varför just denna-låt:
Dagens klokord: Jag har ingenting alls emot veganer! Bara de inte betar i min trädgård...
Dagens adjö: Ha det gõtt på er, vi ses snart igen på en blogg oroväckande lik den här...
Efter diverse om och men har vi i eftermiddag varit ute i stugan för att tömma taken från tung, blöt snö. En antal strapatser senare var både stuga och nästan hela gäststugan snöfri. Hurra! Tänker säkert vän av ordning och reda då, men vad han/hon/eller vi inte visste var att vårt plåtförråd tack vare all snö såg ut som nåt som blivit påbackat av en lastbil. Från båda håll... Både tak och gavlar hade "skrynklats till" vilket innebär att vi nu får slå våra kloka (?) huvuden ihop och tillsammans komma på en lösning på detta skrynkliga problem. Att nuvarande plåtbod måste förpassas till sällare jaktmarker, dvs. Returen, råder ingen tvekan om. Nästa fråga är OM vi överhuvudtaget ska bry oss om att få dit en ny bod av trä, eller om vi ska låta gäststugan få en mer "shabby chic" inredning bestående av gräsklippare och annat som nu står i den kapsejsade plåtboden... Vem som får bestämma i slutändan? Ja det kan ni ju ta er en funderare på, gott folk...
Till "alla" er som av någon outgrundlig anledning inte trodde att jag skulle ha en enda liten futtig chans till att lyckas komma upp i mina 12.000 steg igår, efter mardrömsstarten med uppnådda 2000 steg klockan 12.00, vill jag bara meddela att TJI fick ni! Min "ensampromenad" genomfördes i ett rasande tempo (nåja, rasande och rasande, men ändå) och tog mig till ställen här i stan jag knappt visste fanns. Men, det gör jag nu! Drygt 10.000 steg senare landade jag hemma igen. Hemma och i mål, så att säga. Att jag dessutom var tämligen nöjd med mig själv fick bli ren bonus!
Resten av denna tråkiga måndagskväll kommer nog att som så ofta förr, vikas åt TV-tittande. Vad som visas har jag i skrivande stund ingen aning om, men alltid finns det väl nån gammal film att kika på.? Att det dessutom är VM i "Hysteboll" klocka 20.00 räddar ju en del. Tror jag... Ett tidigt sänggående skulle ju också kunna innebära att jag hinner några kapitel i min julklappsdeckare "Död mans fotspår" av Peter James. Till alla er som gillar hårdkokta deckare som är befriande fria från allt vad engelska gamla tanter som löser mord via kafferep, kan denna Peter James böcker rekommenderas. Varmt!
Dagens vet inte varför just denna-låt:
Dagens klokord: Jag har ingenting alls emot veganer! Bara de inte betar i min trädgård...
Dagens adjö: Ha det gõtt på er, vi ses snart igen på en blogg oroväckande lik den här...
Slippery, slippery, slopp...
Ja, det kan man verkligen säga just idag! (Och igår kväll också, faktiskt). Regnet öser ner, snön smälter och vattnet som bildar stora pölar på de fortfarande hala trottoarerna frodas till ny och verkligt blank is... Att till och med Märta tycker det är usligt nog utomhus för att kissa snabbt som attan bara för att sedan få komma hem och in i värmen igen, trots att hon har sin nya "regnkappa" med texten For Rough Ride tryckt på...
Som somliga av er säkert redan förstått lyckades jag inget vidare med "operation stugmys" denna helg. Anna ojade sig över hala vägar, svårforcerade ängar, trögöppnade dörrar och kalla sommarstugor i allmänhet, så det blev inget av med det... Denna helgs "topp" får istället bli att kasta ut julen. Så skoj kan man också ha på ledig tid... Det ska bli rätt skönt när allt vad tomtar, granar, ljusstakar och annat julbjäfs kallas, väl är nedpackat i lådor och nedställt i källaren! Nästa gång nån form av extra pynt plockas fram börjar det lida mot Påsk och då är vi ju helt klart på rätt väg!
Nåt vi "redan" har bestämt är i alla fall att vi i morgon eftermiddag ger oss på att åka ut till stugan för att skotta av snön av taken, förhoppningsvis har det mesta smält/kanat av av sig själv, utan att jag behöver klättra upp på taket med snöskyffeln i högsta hugg! Med tanke på de 4 plusgrader vi har här nu, så lär snön som då kommer att vara kvar väga en hel del är jag rädd... Vårt plåtförråds tak börjar se misstänkt ut...? Jag börjar faktiskt känna av nån mystisk form av "mental vinterkräksjuka" nu, så det så! November, december, januari, kanske februari och mars också med vinter är åtminstone tre månader för långt, i alla fall om ni frågar vad jag tycker!
På stegfronten ser det synnerligen klent ut idag. Bara 2000 steg nu när klockan redan med råge har passerat tolv, illa, illa! 2000 steg brukar jag ha gått ihop redan runt 06.45 på mornarna annars... Det stundar en "gående eftermiddag", det är en sak som är helt säker. Mitt nyårslöfte som innebar att jag ska ha gått 12.000 steg (ca. en mil) varje dag detta år har jag lyckats infria varje dag än så länge och jag har verkligen ingen lust att bryta det pga. "lite regn och ett visst mått av söndagsslöhet" idag heller! En snabb ensampromenad med hårt sammanbiten uppsyn, (läs: nedsyn), med mössan rejält neddragen i pannan och med iPoden i tryggt förvar i den förhoppningsvis torra innerfickan och "dunka-dunka-musiken" skramlande i öronen, kan jag nog lyckas halvjogga hem återstående 10.000 steg...? Om så blir fallet kommer jag att känna mig som "en riktig vinnare", that´s for true!
Dagens låt:
Dagens adjö: Hoppas ni har en riktigt varm, lugn och skön söndagseftermiddag...
Som somliga av er säkert redan förstått lyckades jag inget vidare med "operation stugmys" denna helg. Anna ojade sig över hala vägar, svårforcerade ängar, trögöppnade dörrar och kalla sommarstugor i allmänhet, så det blev inget av med det... Denna helgs "topp" får istället bli att kasta ut julen. Så skoj kan man också ha på ledig tid... Det ska bli rätt skönt när allt vad tomtar, granar, ljusstakar och annat julbjäfs kallas, väl är nedpackat i lådor och nedställt i källaren! Nästa gång nån form av extra pynt plockas fram börjar det lida mot Påsk och då är vi ju helt klart på rätt väg!
Nåt vi "redan" har bestämt är i alla fall att vi i morgon eftermiddag ger oss på att åka ut till stugan för att skotta av snön av taken, förhoppningsvis har det mesta smält/kanat av av sig själv, utan att jag behöver klättra upp på taket med snöskyffeln i högsta hugg! Med tanke på de 4 plusgrader vi har här nu, så lär snön som då kommer att vara kvar väga en hel del är jag rädd... Vårt plåtförråds tak börjar se misstänkt ut...? Jag börjar faktiskt känna av nån mystisk form av "mental vinterkräksjuka" nu, så det så! November, december, januari, kanske februari och mars också med vinter är åtminstone tre månader för långt, i alla fall om ni frågar vad jag tycker!
På stegfronten ser det synnerligen klent ut idag. Bara 2000 steg nu när klockan redan med råge har passerat tolv, illa, illa! 2000 steg brukar jag ha gått ihop redan runt 06.45 på mornarna annars... Det stundar en "gående eftermiddag", det är en sak som är helt säker. Mitt nyårslöfte som innebar att jag ska ha gått 12.000 steg (ca. en mil) varje dag detta år har jag lyckats infria varje dag än så länge och jag har verkligen ingen lust att bryta det pga. "lite regn och ett visst mått av söndagsslöhet" idag heller! En snabb ensampromenad med hårt sammanbiten uppsyn, (läs: nedsyn), med mössan rejält neddragen i pannan och med iPoden i tryggt förvar i den förhoppningsvis torra innerfickan och "dunka-dunka-musiken" skramlande i öronen, kan jag nog lyckas halvjogga hem återstående 10.000 steg...? Om så blir fallet kommer jag att känna mig som "en riktig vinnare", that´s for true!
Dagens låt:
Dagens adjö: Hoppas ni har en riktigt varm, lugn och skön söndagseftermiddag...
Kanelbullesömn...
Goddagens folks!
Har just avslutat en skapligt lång promenad med Märta. Vi tog vägen längs bryggan som följer en mycket isig Trollhätte kanal. När vi var framme vid järnvägsbron svängde vi, som ombyte, av åt höger, förbi Folkets Park-tunneln och ner i Allén. Väl där bar det på mycket kalla tassar av inåt stan igen. Märta började då se lite "kröppelbent" ut på grund av kylan, så det var dags att sikta in sig "på Hemma" igen! På cykelbanan som går mitt i Allén finns mycket gott att lukta på. I alla fall om man är hund! Själv kände jag inget annat än att mina fingrar så sakta började domna bort... Min iPhones väderapp (Klart.se) berättade för mig att det just då var inte mindre än -12 grader ute, vilket med all önskvärd tydlighet kändes! Efter väl förättad promenad ligger nu Märta här intill och sover sin ihopkurade "kanelbullesömn". Det ser riktigt skönt ut, fast hade jag varit i hennes päls, så hade jag nog flyttat upp från golvet till soffan. Eller varför inte till sängen, förresten?
Denna dag = möten... Allt jag har hunnit med på skolan idag är att ha varit på möten. De elever jag trots allt har sett, har jag sett på långt håll, genom ett fönster... Inte direkt mitt favoritscenario, men vad göra när mötesplikterna kallar? Förhoppningsvis blir det mer fart under dojorna imorgon igen! Att det dessutom är fredag då gör ju bara det att allt känns "en skapligt rejäl smula" roligare!
Vi har, vad jag kan påminna mig, inte bestämt alls vad vi ska hitta på under kommande helg. Jag hamnar i samma läge varje vecka, när arbetsveckan börjar lida mot sitt slut: Jag vill då åka till stugan för en helg fylld av snöskottning, eldning i kassetten, vedsågning, lite lördagsgodis och en hel massa slötid! Jag får kanske "förhandla" med Anna om detta, när hon så småningom kommer hem! En hel helg "zu hause" i lägenheten här inne i stan, fylld av ingenting särskilt alls, kan lätt bli en tråkig helg, en sån där som känns en smula bortkastad när den är slut!
Resten av idag vet jag inte heller så mycket om. Än! En kopp te och nåt varmt att äta får vi nog ta och börja med framför TV:n efter detta inläggs "högtidliga publicerande"! Jag har nämligen inte för en enda sekund befunnit mig i närheten av nåt ätbart idag. (Tack för det, alla möten)... Om man undantar frukosten som jag snabbt tryckte i mig runt klockan 07.15 i morse förstås. Så jag börjar "änna" känna mig en smula hungrig nu!
Dagens låt:
Dagens klokord: Njut av livet, det går med stor sannolikhet inte i repris...
Dagens adjö: Stå på er! Annars gör kanske nån annan det...
Har just avslutat en skapligt lång promenad med Märta. Vi tog vägen längs bryggan som följer en mycket isig Trollhätte kanal. När vi var framme vid järnvägsbron svängde vi, som ombyte, av åt höger, förbi Folkets Park-tunneln och ner i Allén. Väl där bar det på mycket kalla tassar av inåt stan igen. Märta började då se lite "kröppelbent" ut på grund av kylan, så det var dags att sikta in sig "på Hemma" igen! På cykelbanan som går mitt i Allén finns mycket gott att lukta på. I alla fall om man är hund! Själv kände jag inget annat än att mina fingrar så sakta började domna bort... Min iPhones väderapp (Klart.se) berättade för mig att det just då var inte mindre än -12 grader ute, vilket med all önskvärd tydlighet kändes! Efter väl förättad promenad ligger nu Märta här intill och sover sin ihopkurade "kanelbullesömn". Det ser riktigt skönt ut, fast hade jag varit i hennes päls, så hade jag nog flyttat upp från golvet till soffan. Eller varför inte till sängen, förresten?
Denna dag = möten... Allt jag har hunnit med på skolan idag är att ha varit på möten. De elever jag trots allt har sett, har jag sett på långt håll, genom ett fönster... Inte direkt mitt favoritscenario, men vad göra när mötesplikterna kallar? Förhoppningsvis blir det mer fart under dojorna imorgon igen! Att det dessutom är fredag då gör ju bara det att allt känns "en skapligt rejäl smula" roligare!
Vi har, vad jag kan påminna mig, inte bestämt alls vad vi ska hitta på under kommande helg. Jag hamnar i samma läge varje vecka, när arbetsveckan börjar lida mot sitt slut: Jag vill då åka till stugan för en helg fylld av snöskottning, eldning i kassetten, vedsågning, lite lördagsgodis och en hel massa slötid! Jag får kanske "förhandla" med Anna om detta, när hon så småningom kommer hem! En hel helg "zu hause" i lägenheten här inne i stan, fylld av ingenting särskilt alls, kan lätt bli en tråkig helg, en sån där som känns en smula bortkastad när den är slut!
Resten av idag vet jag inte heller så mycket om. Än! En kopp te och nåt varmt att äta får vi nog ta och börja med framför TV:n efter detta inläggs "högtidliga publicerande"! Jag har nämligen inte för en enda sekund befunnit mig i närheten av nåt ätbart idag. (Tack för det, alla möten)... Om man undantar frukosten som jag snabbt tryckte i mig runt klockan 07.15 i morse förstås. Så jag börjar "änna" känna mig en smula hungrig nu!
Dagens låt:
Dagens klokord: Njut av livet, det går med stor sannolikhet inte i repris...
Dagens adjö: Stå på er! Annars gör kanske nån annan det...
Halt eller HALT...
Så är då veckan igång igen... Denna dag har förflutit ganska lugnt och stilla, en bra start med andra ord. Jag trodde nog att eleverna på skolan skulle vara mer uppspelta än vad de i själva verket var så här första dgen på vårterminen 2011. Tack för det Eleverna! En smygstart av terminen är precis vad man behöver!
Somliga militärer har en vis förkärlek till ord typ HALT. Det har i själva verket jag med men orsaken till att jag under de senaste dagarna ofta har muttrat HALT är en helt annan än militärens! Jag muttrar dessutom bara när jag befinner mig utomhus, på en osandad trottoar eller gata eller liknande. Militären vill förmodligen få sina mannar att stoppa, medan jag själv varnar för att det just är halt. Ute... Häromdagen när vi var ute med Märta var det så halt att skridskor hade varit lämpligare att ha på fötterna än skor! Det är inte utan att man börjar intensifiera sin längtan efter nåt annat väderslag än kyla, snö moch is! Men! Ha tålamod folks! Förhoppningsvis är det bara en två och en halv månader kvar nu tills vändningen kommer och man kan börja leva igen...
Efter jobbet har jag ungefär gjort så lite som möjligt. Ett besök till mamma, en kort promenad med Märta och resten TV-tittande skulle man väl kunna sammanfatta det hela. Med tanke på att TV-serien "Drottningoffret" (som är äldigt bra) kommer klockan 21.00 ikväll, så blir det inte så mycket annat framöver heller... Nåja, man kan inte "överaktivera sig ständigt och jämt"...
I brist på både många och långa tankar, tänker jag hålla detta inlägg kort. Man får äl hoppas att skrivarinspirationen gör sig mer påmind nån annan dag! Hoppas ni alla får en trivsam tisdag utan varsig benbrott, hjärnskakning eller köldskador!
Dagens ungdomslåt:
Dagens slut: Ha det gott, så råkas vi säkert snart igen!
Somliga militärer har en vis förkärlek till ord typ HALT. Det har i själva verket jag med men orsaken till att jag under de senaste dagarna ofta har muttrat HALT är en helt annan än militärens! Jag muttrar dessutom bara när jag befinner mig utomhus, på en osandad trottoar eller gata eller liknande. Militären vill förmodligen få sina mannar att stoppa, medan jag själv varnar för att det just är halt. Ute... Häromdagen när vi var ute med Märta var det så halt att skridskor hade varit lämpligare att ha på fötterna än skor! Det är inte utan att man börjar intensifiera sin längtan efter nåt annat väderslag än kyla, snö moch is! Men! Ha tålamod folks! Förhoppningsvis är det bara en två och en halv månader kvar nu tills vändningen kommer och man kan börja leva igen...
Efter jobbet har jag ungefär gjort så lite som möjligt. Ett besök till mamma, en kort promenad med Märta och resten TV-tittande skulle man väl kunna sammanfatta det hela. Med tanke på att TV-serien "Drottningoffret" (som är äldigt bra) kommer klockan 21.00 ikväll, så blir det inte så mycket annat framöver heller... Nåja, man kan inte "överaktivera sig ständigt och jämt"...
I brist på både många och långa tankar, tänker jag hålla detta inlägg kort. Man får äl hoppas att skrivarinspirationen gör sig mer påmind nån annan dag! Hoppas ni alla får en trivsam tisdag utan varsig benbrott, hjärnskakning eller köldskador!
Dagens ungdomslåt:
Dagens slut: Ha det gott, så råkas vi säkert snart igen!
En tuff dag...
Större delen av denna lördag har jag ägnat åt sport! Vilken sport då, undrar säkert vän av ordning. Svaret kommer härmed snabbt som ett serve-ess genom bloggosfären. Tennis! Prova gärna själva att på ett totalt hängivet sätt ägna er åt tennis timma ut och timma in under en dag, så får ni känna på hur jobbigt det är! För att reda ut mina tenniseskapader en smula så kan jag berätta att det hela började före kaffet, med att jag gick ut på stan en sväng. Visserligen blev det bara 1000 steg, men som uppvärmning dög det gott! Längst bort under denna promenad hamnade jag av "någon underlig anledning" i film och godisbutiken "Hemmakväll". Som av en slump hittade jag där lämpliga verktyg för mitt senare tennisutövande. För alla er som av en eller annan anledning inte fattar så snabbt idag, så menar jag alltså tennisrack! Då jag inte är någon större vän av svarta sådana fick det istället bli en hel hög av orange, röda, gula och gröna. Väl hemma igen satte jag ivrigt igång att sporta! Då vi saknar tennisplan i vår lägenhet fick det bli vardagsrumsbordet som fick tjänstgöra som vikarierande sådan...
Sekunder innan första set i dagens första match slog jag mig så ned "på baslinjen". Då det dock tämligen omgående visade sig att vi saknar baslinje i lägenheten också, (??) fick jag ta TV-soffan till hjälp för att kunna genomföra detta dagens första sportarrangemang. Väl på plats där plockade jag så fram alla mina raketar inköpta hos "Hemmakväll". Jag bestämde mig för att öppna stenhårt och sedan bara öka ju längre selet pågick! Denna offensiva satsning visade sig vara helt rätt från min sida! Redan efter ett set, det vill säga tjugofyra servar senare, ledde jag matchen klart. När så min motståndare redan då insåg det hopplösa i att kunna besegra mig denna dag, så var matchen i stort sett vunnen! Sporty Lasse som jag kallas av mina fans (dvs. Märta och i bästa fall Anna) fick alltså fortsätta med tennismatcherna på egen hand, och ska sanningen fram så är inte påsen i vilken tennisracken förvaras tom ännu! Alltså: för 72 :- sega tennisrack skapar man lätt en "gedigen tennisspelare". En man, som visserligen börjar rapa lite surt av alla rack nu, men också en man som inser att påsens goda tennisracksinnehåll med stor säkerhet kommer att vara slut i samma stund som jag är det! Det vill säga, när domaren som alltid heter John Blund blåser game, set och Match...
Fotnot: Berättas bör kanske att när jag spelar tennis, använder jag mig endast av specialtillverkade tennisrack, oftast gjorda av "Godiskungen". De är visserligen väldigt små, men ack så goda... En tre, fyra stycken i taget är ingen konst att äta... Tur var väl att det både var lördag (Stora Godisätardagen) och att jag i och med detta faktum, också blivit lovad total befrielse från Antidopingbyrån! Utan denna befrielse hade jag nog inte haft en chans att vinna, eller vad tror ni?...
Annars har inte så mycket hänt här idag utom att det har snöat, snöat och snöat... När väl snön slutade falla, började istället duggregnet att dugga... Detta regnande fixade med buller och bång fram bandybanehala trottoarer vilket medför att man nu, än mer än nånsin tidigare denna låånga vinter, måste se sig för. Väldigt noga! Fy och Isch, säger jag bara! Tack vare, eller på grund av, (välj själva lämpligt alternativ) så har jag ställt in dagens besök hemma hos mamma. Inte särskit populär blev jag då, men vad göra när man har naturkrafterna emot sig?
Ooops! Nu höll jag sånär på att berätta om att vi, mitt i morgonsnöandet tog oss en långpromenad med Märta. Klockan var runt 08.15 när vi stapplade ut på Storgatan och vidare mot stans enda "heliga mark". denna "heliga mark" ligger ganska precis 3000 steg bort och kallas också för Knorretorpet. Dessvärre kunde vi inte på grund av dåligt skottade stigar och en då konstant gnällande sambo fortsätta vår "journey", utan vi fick istället göra som isbrytaren som just då bogserade fartyget "Windstar" i älven, det vill säga: Dra hemåt...
Dagens ljud:
Dagens slut: Halka runt lugnt, om ni nu nödvändigtvis måste gå ut denna blöta lördagskväll!
Fridag, på torsdag...
Hur gott är inte det! Man är ju inte direkt bortskämd med hellediga dagar mitt i veckan. Har suttit och letat olivträd i allmänhet och olivträds skötsel i synnerhet nu en stund. Varför det undrar säkert en och annan av er. Svaret blir att jag på fullt allvar funderar på att köpa mig ett olivträd, (nåt ska man ju ha att tugga på i drinken...) Modell mindre, att ha på altanen ute i stugan. Nej! Inte nu, men i sommar... En"gigantisk" urna kommer att bli dess "bostad" i sommar och glasverandan får bli dess "vinterbostad resten av året. Om man ska tro på allt man just har läst, så verkar inte olivträd vara något direkt lätt träd att få att överleva. Tyvärr... Detta gör ju att jag, som inte begåvats med särskilt gröna fingrar, får tänka till både en och 10 gånger innan jag sjösätter detta vår/sommarprojekt! Alltså börjar jag detta tänkande redan den sjätte januari...
Apropå början av januari, så hade min dotter Hanna namnsdag igår. Ett grattismess på "WhatsApp" var vad hyllningarna till henne bestod av. I vår släkt är ser vi inte direkt namnsdagsfirande som världens största händelse, både på gott och ont...
Snart väntar lite god mat på mig! det är ju Trettondagen idag, gudbevars. Kycklingklubbor förklädda till kycklingsallad står på dagens lunchmeny. Gott gottigottgott! Till efterrätt blir det ytterligare en långpromenad, jag ligger nämligen för första gången i år en smula risigt till med mitt Nyårslöfte som innebär att jag, varje dag, ska ha gått snabbt/sprungit/promenerat minst 12.000 steg... Jag tänker mig en sväng bort till Tårtan, sen in i Allén, vidare ner till Folkets Park, därifrån en sväng ner till Järnvägsbron och sedan följer jag Göta kanal tills jag är hemma igen. Det bör bli bortåt 4.000 steg om jag inte är helt ute och cyklar.
Dagens låt:
Dagens slut: Och imorgon eftermiddag brakar "den riktiga" helgen igång. Länge leve den!
Apropå början av januari, så hade min dotter Hanna namnsdag igår. Ett grattismess på "WhatsApp" var vad hyllningarna till henne bestod av. I vår släkt är ser vi inte direkt namnsdagsfirande som världens största händelse, både på gott och ont...
Snart väntar lite god mat på mig! det är ju Trettondagen idag, gudbevars. Kycklingklubbor förklädda till kycklingsallad står på dagens lunchmeny. Gott gottigottgott! Till efterrätt blir det ytterligare en långpromenad, jag ligger nämligen för första gången i år en smula risigt till med mitt Nyårslöfte som innebär att jag, varje dag, ska ha gått snabbt/sprungit/promenerat minst 12.000 steg... Jag tänker mig en sväng bort till Tårtan, sen in i Allén, vidare ner till Folkets Park, därifrån en sväng ner till Järnvägsbron och sedan följer jag Göta kanal tills jag är hemma igen. Det bör bli bortåt 4.000 steg om jag inte är helt ute och cyklar.
Dagens låt:
Dagens slut: Och imorgon eftermiddag brakar "den riktiga" helgen igång. Länge leve den!
Eight kisses later...
...eller som vi säger på svenska: "Åtta kissar senare"... Alla ni som tror att detta drama nu handlar om mig, tror alldeles jättefel! Som tur är. För att göra en lång historia något kortare så handlar det hela om min och Märtas nyss slutförda eftermiddagspromenad. Ett varv runt Spikön, som till råga på allt både var plogad och sandad! Av någon anledning var Märta alldeles otroligt intresserad av andra hundars gula fläckar idag. Detta väldiga intresse utmynnade i inte mindre än åtta kissar. Nytt Märtarekord, alla kategorier! Förhoppningsvis har det inget att göra med att hon (kanske) är på väg att löpa vad det lider. Om hon "kan hålla sig" från det i två månader till, så har hon både hunnit fylla 5 år (den 27/2) och därmed också övergått i vår ägo! Än så länge är vi "bara" fodervärdar åt henne, men efter den 27/2 "släpper vi henne aldrig...
Vi firade in det nya året ute i stugan. Två gäster hade vi med oss dit ut. Den ena hette Skumpa och den andre hette Smörgåstårta! Kallt som attan var det. I alla fall alla dagar utom på själva Nyårsafton. Då var det -14 grader på morgonen för att sedan snabbt stiga till +3 framåt kvällen... Dessa 3 plusgrader förde med sig att vår alldeles nyskottade altan fick en "skridskobanelook" över sig. Denna hala look var en rysare att ta sig över, även om man krampaktigt höll sig i alla räcken man kom åt. Att våra små uppskottade stigar som leder från stugan ner till gäststugan till fågelbordet och tillbaks till stugan också blev isiga under dessa töiga timmar får vi väl se som "ren bonus"...
Massor av ved i olika former har det gått åt. Men visst är det mysigt att efter ett tag sitta där med 26 mjuka värmekassettgrader från öppna spisen "slingrande runt både kropp och själ"! Förutom snöskottning, vedhuggning och en och annan promenad låg vi för det mesta lågt. Riktigt lågt. Så lågt att vi knappt ens orkade läsa de böcker vi hade med oss... Vilsamt värre, med andra ord. Skönt!
Idag har jobbet åter kallat in mig under fanorna och det kändes väl "bara sådär" nu när man har varit ledig ett tag. Men efter nån timmas arbetande kändes det ungefär som om man inte varit ledig en endaste sekund... Trettondagen med sin torsdagsledighet kommer perfekt! Det är alltid dumt att överdriva det där med arbete, eller hur?! Från och med nästa vecka finns ingen ledighet i sikte på ett bra (läs: dåligt) tag. Men man får väl bita ihop, vi går ju mot både ljusare och så småningom också varmare tider, tack och lov!
Dagens låt:
Dagens slut: God fortsättning på 2011 från Mig alla, till Er alla...
Vi firade in det nya året ute i stugan. Två gäster hade vi med oss dit ut. Den ena hette Skumpa och den andre hette Smörgåstårta! Kallt som attan var det. I alla fall alla dagar utom på själva Nyårsafton. Då var det -14 grader på morgonen för att sedan snabbt stiga till +3 framåt kvällen... Dessa 3 plusgrader förde med sig att vår alldeles nyskottade altan fick en "skridskobanelook" över sig. Denna hala look var en rysare att ta sig över, även om man krampaktigt höll sig i alla räcken man kom åt. Att våra små uppskottade stigar som leder från stugan ner till gäststugan till fågelbordet och tillbaks till stugan också blev isiga under dessa töiga timmar får vi väl se som "ren bonus"...
Massor av ved i olika former har det gått åt. Men visst är det mysigt att efter ett tag sitta där med 26 mjuka värmekassettgrader från öppna spisen "slingrande runt både kropp och själ"! Förutom snöskottning, vedhuggning och en och annan promenad låg vi för det mesta lågt. Riktigt lågt. Så lågt att vi knappt ens orkade läsa de böcker vi hade med oss... Vilsamt värre, med andra ord. Skönt!
Idag har jobbet åter kallat in mig under fanorna och det kändes väl "bara sådär" nu när man har varit ledig ett tag. Men efter nån timmas arbetande kändes det ungefär som om man inte varit ledig en endaste sekund... Trettondagen med sin torsdagsledighet kommer perfekt! Det är alltid dumt att överdriva det där med arbete, eller hur?! Från och med nästa vecka finns ingen ledighet i sikte på ett bra (läs: dåligt) tag. Men man får väl bita ihop, vi går ju mot både ljusare och så småningom också varmare tider, tack och lov!
Dagens låt:
Dagens slut: God fortsättning på 2011 från Mig alla, till Er alla...
