Lasses blå blogg om allt och inget.

Efter en hård natt med massor av mestadels värk (bara lite annat också) i magen så har jag varit hemma idag. Värken (gallsten på gång?) sitter fortfarande i, men själva "det mer flytande inslaget" har lugnat ner sig som tur är! För alla er som av någon obegriplig anledning inte vet vad "magen-grippe" betyder, så kan jag meddela herrskapet att det är tyska och betyder tydligen magsjuka...

Senast jag åt något var igår. Dagen som idag är har intresset för mat varit som bortblåst. Säkert nyttigt om man ser det hela ur en viktmässig synvinkel. Definitivt mer tveksamt är det nog om man istället ser det ur en mer "smärtosynvinkel"!

Här hemma hos oss är det av någon anledning kallt som attan. Fortfarande... Häromdagen vred jag upp elementen å det grövsta och de blev så småningom ljumna. Men varma? Inte då, inte på nåt enda sätt! Att det ljumna nu verkar "ha gått över" igen gör att det blir till att hoppa ner i bingen igen! Först kanske jag hinner kolla elementen, om de överhuvudtaget är påsatta... Till alla er som nu kanske tror att jag misstänker att Anna är där titt som tätt och sänker elementen, så måste jag tillstå att det faktiskt inte är så. Tror och hoppas jag i alla fall...

Dagens blixtsnabba svslut: Ha det gott i vinterkylan, oavsett om ni råkar på den inomhus eller utomhus...

Sitter här och väntar på att klockan ska närma sig 09.00 så att jag "äntligen" får åka till jobbet. Igen... Kallt och snöigt är det ute, men ishavsvindarna som man utlovat har ännu inte blåst in. I alla fall inte vad jag har märkt. Igår kväll, när jag/vi kommit hem från en helg i Nyköpingstrakten, så skar jag mig djupt på ett burklock av plåt. Plåstret jag då satte på fingret blödde snabbt igenom och nu, drygt 12 timmare senare, sitter jag här med "en halv toarulle" virad runt fingret och blodet droppar fortfarande av och till.

I helgen som nyss tagit slut har vi alltså varit i Nävekvarn och hälsat på Annas mamma. Vi bodde på vandrarhemmet där i ett mysigt rum, som egentligen har varit en liten lägenhet. Att till och med sängarna var sköna att sova i var inte illa!

Kvar att göra innan jag lufsar ut i snön och halkan är bland annat att fixa min morgontoalett. Att få lite liv i de kalla elementen är annat spännande att fixa med innan det blir till att ge sig ut i pisten...

Märta ligger just nu och sover med hakan på armstödet i soffan, väl medveten om att jag om en stund kommer att låsa in henne i badrummet? Anna kommer hem igen runt 12-tiden och själv slutar jag jobba klockan 15.00 idag. Då blir det tiull att åka till tippen med vårt gamla kylskåp och en del annat. När skåpet väl är dumpat, så är det dags att försöka hitta tapeter till vår hall. På torsdag kommer nämligen en målare hit för att börja spackla upp väggarna där! Anna förespråkar "nåt silvrigt" och själv förespråkar jag nåt som går hand i hand med lägenhetens övriga tapeter. Vad det kommer att bli? Antar att Annas silvriga ligger bra till i slutändan...

Dagens väderleksprognos:

Dagens adjö: Från mig alla till er alla önskas en riktigt bra novembermåndag...

I morse klockan 06.30 när vi gick vårt varv runt Spikön / Ekmans konditori (färska frukostfrallor) stod termometern på minus fyra grader. Ska sanningen fram så kändes det mer som bortåt minus 15...  Iskallt med andra ord! Inte utan att man blev lite avundsjuk på Märtas tjocka päls då. En sån skulle man haft, helst skulle den förstås ha varit några nummer större så att den hade passat min fullväxta kropp.

Förutom att det alltså har varit kallt som attan idag så har ungarna på skolan mestadels varit på gott humör. Det tackar vi för! Att jag slutade redan klockan 14.00 var ju inte heller direkt fel. Väl hemma väntade (minst) fyra uppgifter på mig. Jag skulle ringa och "grina lite" på Blixt Begravningsbyrå, på deras faktura hade man tagit ut 1500:- för en solist som inte de hade ordnat överhuvudtaget. Än mindre hade de betalat för honom heller. Vårt lilla samtal slutade med att man från "Blixt och dunder" bad så hemskt mycket om ursäkt och sade till mig att betala in fakturan minus de 1500:- de inte ska ha (Men fortfarande säkert vill ha)... Uppgift nummer två består i att boka tid hos Swedbank för bouppteckning. Ett jobb som kan tyckas lätt som en plätt, men inte då. Tjejen/damen/tanten som jag söker lyckas hittills alltid vara på nåt möte eller också har hon slutat för dagen, eller... eller... Uppdrag nummer tre består i att betala begravningsfakturan som till slut landade på ca 19.000:-. Det kostar att gå bort, om man säger så...

Apropå att gå bort, så såg vi häromdagen hur ett gäng ungdomar i tjugoårsåldern stod och tittade på när Kustbevakningen höll på att undersöka en liten brygga/pir som finns på Spikön. Ungdomarna såg mycket ledsna ut och när vi kom upp på Järnvägsbron var det inte så svårt att gissa vad som hade hänt. Mitt på brons räcke, över Göta kanal,  hängde nämligen ett fång rosor i cellofanplast... De senaste mornarna när vi gått där brinner massor av gravsmyckningsljus ute på bryggan/piren. Det första man tänker är ju varför ingen människa har hunnit med att reagera på att den drunknade ifråga har mått riktigt dåligt!

När Anna kommit hem och mina uppdrag är utförda blir det till att åka och handla. Bingo... Men först blir det till att hälsa på lilla mamsen en stund, ensamheten är just nu hennes värsta fiende, varje stund man hjälper henne att hålla den borta är klart uppskattad! Uppdrag nummer fyra: Gå och lägga sig...

Dagens gamla schlagerlåt:

Dagens slut: Hoppas ni allihop får en varm och skön Lellelörda!

Borta med vinden heter ju en amerikansk film som enligt Wikipedia gjordes 1939. Borta med vinden är snart också all den snö som föll här i stan tidigare i veckan. Tycka vad man vill om det, men inte är det särskilt kul att nu bara ha skitsvarta (med betoning på skit) snöhögar kvar! Ett par tre dagar till med samma temperatur som idag, så har vi förhoppningsvis inte ens dessa högar kvar. Då är vi med buller och bång istället tillbaks till mörka ledsamma november 2010. Senhöst med andra ord. Jippie!... Om man ska försöka glädja sig åt något som gäller vädret, så får det väl bli att det i alla fall inte regnar idag. Än...

Sitter här sen nån timma tillbaks och "leker fjortis". Vad det innebär? Jo, det innebär att jag via iTunes kör alla mina insamlade "Best of Håkan Hellström-låtar". Har egentligen inte alls bestämt mig för att han ens kan sjunga överhuvudtaget, men hans melankoliska låtar och hans gnälliga stämma passar på nåt sätt väldigt bra ihop. Tycker jag. De låtar som faller mig mest på läppen är inte alls de popiga, snarare är det låtarna av viskaraktär som är riktigt bra! Just nu i denna sekund är det "Jag Ger Dig Min Morgon" som med full kraft tar sats mot mina redan hårt ansatta trumhinnor. Så gammal har alltså jag hunnit med att bli... Tog just reda på att det var Fred Åkerström som gjorde den svenska texten till denna låt redan 1972.

Märta lever sitt liv som vanligt. Sovande, med andra ord. För några timmar sen startade vi dagen med en söndagspromenad till kyrkogården. Ett nytt brinnande 150-timmarsljus sattes på plats och pappas nedramlade gravprydnad står nu fint på plats igen. Liksom både min farbrors och farmors och farfars. Efter ett besök där blir man lite nedstämd och massor av tankar infinner sig snabbt bakom hjärnbarken. Kanske är det därför Håkan Hellströms vislåtar passar så bra just idag...

Anna kommer hem vid 18-snåret idag. Som jag berättat förut så har hon varit och hälsat på kompisar i "Hörruland". Eller Stockholm som somliga väljer att kalla det. När hon kommit in så är det dags att börja bära runt på både möbler och bärkassar innehållande mer eller mindre hela vårt kök. Eller i varje fall nästan alla de kökssaker som efter att köksskåpen är urtorkade och helt klara, ska få sina nya hem i just dessa skåp. Listigt uträknat, eller hur!? Jag hoppas att Anna också har som grundidé att det mesta ska få bo på samma ställe i köket som de bott på tidigare. Hur i herrans namn ska man annars nånsin kunna komma att hitta nåt igen?

Imorgon kommer det både snickare, rörmokare och elektriker hit till oss. Deras huvuduppgift är att se till att vattnet kopplas på i nya diskbänken, att elen kopplas in till de fram till i fredags "bortkomna tacoljusen" som ska sitta under alla överskåp och lysa ned på stenskiva och diskbänk och de sista skåpen ska sättas på plats. Känner jag dem rätt, så hittar de säkert på mer att pula med om saker och ting går fortare än beräknat! De tre brädor som saknas till sovrumsgolvet är förhoppningsvis här i slutet av kommande vecka. Eller också inte... Jag måste ringa i morgon förmiddag och kolla med XL-bygg om allt är på gång, eller om jag ska byta leverantör till "Ejes Golv" före klockan 12.00... Det är mycket nu! Igen och fortfarande!

Dagens låt:

Dagens Klokord: Det är så kallt, höstigt och eländigt att det enda som är utomhus är vädret...

Dagens finito: Mindre än en månad kvar till Lucia, känn på den, ni...

Jag skulle ha hunnit en hel massa idag. Ja, så gick tänket igår kväll i alla fall. Lägenheten ser ut som efter en mindre granatattack och jag skulle ha hunnit ställa i ordning en hel massa som just i denna sekund står utspritt överallt och ingenstans efter vår lilla renovering här hemma. Vän av ordning undrar då givetvis vad jag hittills denna regniga lördag trots allt har hunnit rätta till! Hmm, allt jag har "hunnit med" är att vårda min röst vilket innebär att det är väldigt tyst här hos mig. Att de flesta av prylarna står utspridda kors och tvärs gör att man har lätt att hitta på knivskarpa ursäkter för att flytta fram arbetet en stund eller två till... Men! Jag har inte gett upp tanken på att få nåt gjort än! En mjukstart (?) blir att få en ny dammsugarpåse i dammsugaren och sedan blir det till...(just det! Listigt uträknat min käre Watson), att dammsuga lägenheten (i alla fall de delar man både hittar fram till och når bakom allt annat). Med en gnutta flax kommer här att vara rent och snyggt när "Chefen" kommer hem igen imorgon. Min nuförtiden kusligt tomma sovrumsgarderob vore också kalas om jag hinner fylla med mina kläder. Hamnar de sedan i nåt sånär rätt ordning så får jag se det som en ren och skär bonus! Det vore en skön känsla att få säga "Alles Klaar Herr Kommisaar", när Anna står där i hallen efter sin stockholmshelg! Vad oddsen är för att det ska bli så? Ett på hundra ungefär, skulle optimisten i mig gissa.

Datorn i allmänhet och Spotify i synnerhet spelar den ena kalaslåten efter den andra, möjligen kan det vara till nån hjälp när arbetet så småningom kallar. Hoppas grannarna är bortresta (långt) så att jag kan kräma på ljudet ordentligt!? Just nu när klockan är runt 14.00 är det de gamla 70-talsbröderna Sparks som önskar mig och Märta "Good Morning", vad de nu kan mena med det...

Dagens lunchrecept blir en klassiker! Grillad kyckling... Kanske hinner jag med "konststycket att både koka ris och sås" också. -Aha, tänker alla kloka läsare av denna blogg då förstås! En trerätters! Inte illa för att vara gjort av en styck gräsänkling med en mer eller mindre ständigt sovande hund. Undrar just när hon ska förstå vikten av att hjälpa till här hemma... Kanske dags att ta ett Husse-hundsamtal med henne om att hon faktiskt inte är varesig handikappad eller tonåring längre.

Med risk för att göra alla er trogna läsare (Hittills idag är det hela 4 stycken...) besvikna, så bör jag nog försöka få lite fart under fötterna nu! Er insats kan bli att hålla era tummar hårt för att dammsugaren verkligen ska vara på humör för att ta emot just den dammsugarpåse som vi har hemma och som jag dessutom redan har hittat, tro det eller ej!

Dagens låt:

Dagens Ha det: Ha det!

Jag vaknade i morse av att jag inte kunde prata. I alla fall nästan inte. Utan att jag har ont i hals eller på andra vitala ställen så hade jag passat på att tappa min röst under nattens mörka timmar. Jag började såklart leta efter den med en gång, tyvärr utan att lyckas hitta den. Om det är nån av er läsare som hör en övergiven men viril mansröst nånstans ute på stan, så hör gärna av er till mig. Pronto! Det kostar på att bara kunna väsa fram sina viktiga budskap till världen... Men å andra sidan, det blir ju tyst och lugnt där jag befinner mig...

Annat som har hänt idag är att Anna har lämnat, om inte det sjunkande skeppet, så i alla fall Trollhättan, till förmån för Marie och Filippa i Hörruland, långt där uppe på Baksidan. För några minuter sedan var de på väg in mot stan efter att Anna hade landat på Bromma(?). Själv är jag och Märta alltså lämnade helt åt oss själva, om man nu kan uttrycka sig på det viset. Innan Anna hann smita iväg passade hon på att "köpa in allt jag behöver under helgen". Nyfiken som jag är, så letade jag snabbt upp vad dessa inköp bestod av. En ask Alvedon, en förpackning med näsdroppar, en förpackning med pappersnäsdukar och en annan påse innehållande dammsugarpåsar. En "svårt sjuk man i sina bästa år", dvs. jag, fattar vinken precis, fast den var fin...

Ska sanningen fram och det ska den ju, så hade hon också köpt ett par pilsner som hon sedan lagt på kylning och en påse grillade revben som nu bara väntar på att ätas up framför TV:n ikväll! Om en stund ska jag och Märta ta oss en rejäl sväng ut i den bortregnande pisten, eller Storgatan med omnejd som en del väljer att kalla den istället. Väl hemma igen tänker jag starta "Operation Bota Halsen" med att sjuda upp årets första glögg! Förhoppningsvis så både värmer den min då frusna kropp och bränner bort de elaka små bacilusker som just nu har har bosatt sig på mina stämband. Om det inte hjälper? Ja, då får jag väl ta en till... Det är ju ändå fredag.

Innan vi lufsar ut på Märtas "Kissing Tour", så vill hon ha sin middag serverad! Hon börjar redan nu vanka otåligt av och an och hon ser ut som om hon funderar på om jag glömt bort både henne och hennes mat totalt. Ta det bara lugnt Märta! Jag har inte glömt bort dig, som den sanna köksvirtous jag nu är, så ska jag strax ta mig dit ut för att blanda till dina "hundkulor" med tillhörande halvdeciliter kött-tillsats. Visst låter det väl gott!?

Dagens låt:

Dagens adios: Ha en koselig fredagsaften och hilse glöggen fra mej!

Ja, så känner jag det just nu! Varför det då undrar ni kanske? Bara för att det fattades tre brädor när sista golvet las in i sovrummet tidigare idag... Sedan dess har jag ringt som en tok bara för att få tag på nån golvfirma som snabbt och lätt kan sälja mig ett sista paket. Kanske låter det som ett lätt jobb, ett sånt jobb som högst tar en kvart att göra. Men tjenare, så var det verkligen inte! Det närmaste jag har kommit hittills är att XL Byggcenter här i stan kan få fram det på en vecka "ungefär"... Andra golvfirmor jag ringt har kört med allt från "mellan en till två veckor", "ni får betala frakten från Norge själva, det blir ett skitdyrt golv", till "eftersom vi beställer våra varor på måndagar och det idag är efter måndag, så kommer det inte förrän nästa fredag", det vill säga om nio dagar... Just nu undrar jag varför vi inte valde ett standardgolv, ett sånt som finns på lager. Alltid. I en affär väldigt nära dig.
Med tanke på hur det (inte) har gått för Siba att få fram en iPhone till mig på två och en halv vecka, trots att man lovade att den skulle komma på EN vecka, så är jag klart skeptisk till alla som kör med "xxxxxx ungefär", eller "nog en vecka", "cirka en vecka", eller liknande tidsflummeri! Inte undra på att jag är orolig över om våra beställda Tacoskivor (läs: överskåpsbelysning) verkligen kommer att dyka upp imorgon, på utsatt bdag...

Undantaget ovanstående surhetsframkallande händelse, så har dagen rullat på skapligt lugnt och stilla. Ungarna har jublat över snön som har kommit i massor och själv fick jag gå (läs: halka) mig fram till skolan i morse. Istället för 5 minuter på cykel, så blev det alltså 2o minuter till fots. "Blöta fots" ska jag be att få tillägga. Den enda som var glad för det var väl antagligen min cykel som fick stå kvar i sitt tysta och varma källarrum istället för att halvbäras genom snödrivorna till skolan. Förmänskligar min cykel? Jag?...

Trots debaclet med golvet, "det så kallade golvdebaclet", har jag hittat nåt positivt att hänga upp livet på också denna blötsnöiga onsdag en knapp tredjedel in i november i nådens år 2010. Snickar-Lars lovade nämligen innan han gick att vi nu får börja flytta in igen i sovrummet! Ett riktigt skitjobb i och för sig, men visst kommer det att vara skönt när både skrivbord, säng, sängbord, garderob och annat som jag just nu glömt bort, är på plats igen! Hoppas att vi, precis som när vi bar ut alla sakerna, lyckas med bedriften att hålla allt helt! Om inte, så får vi säkert beställa en ny säng, som sedan visar sig vara en beställningsvara från Norge med X anbtal veckors leveranstid och obetald frakt... Pessimistisk? Jag?

Nu är det faktiskt dags för mig att vara lite huslig! Jag ska nämligen börja återtåget till sovrummet med att städa bort allt golvbõs som antagligen ligger i drivor där inne. "Reclaim the sovrum", som vi brukar ropa när vi inte har nåt annat och bättre för oss... Efter detta frosseri i huslighet hoppas jag att Anna har hunnit hem från sitt "AA-möte", vilket i hennes fall betyder "Anonyma Arbetssmitare"! Det krävs nämligen att vi är två för att få in sängen med mera genom dörren. I ett stycke och på rätt plats, vilket i vårt fall är platsen som redan nu fått nytt golv på sig...

Dagens (o) passande låt:

Dagens adjö: Ha en snöfri kväll på er alla. Inomhus!

...var inget man lovade på vår sida av Sverige när jag sist såg på vädret på TV. Men, "secket sketvär" det har varit idag! Snön har fallit mycket (eller ännu mer) hela dagen utan uppehåll... Vi var nyss ute en sväng med Märta och nu har det till råga på allt börjat gå över till "slask, directly from heaven" inklusive 2 grader "varmt". Fy och Isch säger jag bara om sånt här, i alla fall när vi inte har kommit längre än den 9:e november! Hade vi följt våra drömmar och bott i sydfrankrike nu, hade vi istället haft 17 grader. Plus! Tyvärr kan jag inte påverka vårt svenska eländesväder på nåt enda sätt, det är med andra ord bara att: om inte gilla läget, så i alla fall ogilla det något mindre än jag hittills idag har gjort...

På snickerifronten här hemma har det varit ganska lugnt idag. "Lite småplock" är allt Snickar-Lars har hunnit med. Hallgolvet är nu helt klart, listerna påsatta och diskbänk/arbetsyta är "siliconade". Alltid nåt som F-n sa när han såg Åmål! Ikväll blir det till att tömma sovrummet på alla pinaler, stort som smått! Sista golvet ska läggas där inne, antagligen redan imorgon.

Dödskalleförsäljarn på Siba som lovade mig en iPhone på en vecka, har fortfarande inte hört av sig. Trots att det nu har gått ungefär 2,5 veckor sedan det löftet utfärdades. Jag mailade för 10 dagar sedan till affärsföreståndaren där för att få reda på vad som hänt. (Eller snarare vad som Inte hänt, och varför). Tror ni att den "räpan" har orkat med att svara? Icke, sa Nicke... Vad betyder då det i en framtida förlängning för mig månntro? Jo, att det är färdighandlat för mig på Siba! Klarar man inte av att sköta en sån här enkel sak snyggt gentemot sin kund, då klarar man förmodligen inte av att klara nåt annat heller. Så tänker jag om Siba här i stan.

Dagens låt:

Dagens slut: Ha det gott i slasket folks!

Har just kommit hem efter en lång dag på jobbet. Lång och lång förresten, men sex timmar räcker bra för mig och min kropp. I alla fall just nu och av en anledning som jag inte alls känner till. Vad jag menar med det? Jo, att min sjukdom sedan ett tag tillbaks har blivit mycket sämre och jag av Professorn nere på Sahlgrenska är sjukskriven 25 % året ut. Från början skulle jag vara sjukskriven till och med november ut, men efter ett telefonsamtal med henne nyss hade jag att välja på att vara sjukskriven på halvtid istället, eller en förlängd sjukskrivning på 25 %. Allt trassel med pappas sjukdom och bortgång tror jag har påverkat mig mycket mer än jag hittills har kunnat föreställa mig. Tyvärr!

Ute i vår hall ligger snickar-Lars och "knack, knack, knackar" för fullt just nu. Det är det nya hallgolvet som ska på plats och varje "bräda" knackas försiktigt på plats av skickliga hantverkarhänder. Tänk om man hade varit begåvad med ett par sådana, så mycket lättare saker och ting hade varit då! Men som läget istället är så hade jag nog behövt en vecka eller två för att få det han gör på några timmar, gjort. I bästa fall...

Hade nog tänkt mig detta inlägg som ett långt ett, men vi har en hel del kvar att fixa med ute i köket, så detta får bli allt för nu. Tyvärr...

Dagens låt:

Dagens finito: Ha en bra kväll i era kök, ni med...

Hejsan folks!
Hittills denna dag har vi varit ute och promenerat. Vi kom alldeles nyss hem från en riktig långpromenad med stopp på kyrkogården, Håjums begravningsplats och Odens affärshus. Med tanke på allt som har hänt detta år kändes det extra viktigt att besöka vår familjegrav, där farfar, farmor, farbror och snart också pappa ligger. Vi köpte med oss en fin krans och en "bukett" med mossa, granris, kottar och nåt rött odefinierbart i. En stund på en kyrkogård, visst är det konstigt att det påverkar en så! Stillheten där gör verkligen att man tänker på de sina som nu inte längre finns bland oss! Jag kom flera gånger på mig med att tänka på sånt som vi tillsammans varit med om.

Denna långpromenad innebär med stor sannolikhet att dagens 12.000 steg nu redan är avklarade! Jag har alltså redan gått i mål! Grattis på mig! När jag skulle läsa av min stegmätare efter att vi kommit hem visade den bara halva siffror... Antagligen beror det på att batteriet är på väg att ta tvärslut. Tyvärr. Anna tror sig veta att vi har nya sådana batterier i kylskåpet, det blir till att leta sen! Men först blir det till att skriva klart detta lördagsinlägg, dricka ett glas smaksatt Latte (Irish Cream), och kanske sova en stund efter det. En "meddaslur" kan ju aldrig vara fel efter en hel massa travande på stan!

Anna meddelar just från sin halvliggande ställning i TV-soffan, att vi inte ska göra nåt mer idag! I alla fall inte om hon eller den tungt sovande ms. Märta får bestämma! Ska sanningen fram, så hörs inga större protester från mig heller. Lite pyssel som batteribyte, tidningsläsning, lunchätning ((hämtpizza)  och TV-tittande låter precis lagom ansträngande just idag! Kanske kan jag hitta nån halvdålig fotbollsmatch att titta på (läs: somna till) också? Förresten! Nu kom jag på en sak som kräver ett visst mått av rörelse, som vi ska göra ikväll! Vi ska vänta in mörkret och sen ska vi ta bilen upp till kyrkogården för att titta hur det ser ut där med alla tända ljus. Mäktigt, hörde vi av en hundägare vi råkade på stan förut.

Dagens låt:

Dagens ha det: Ha det!

Hejsan på er folks!
Jag och Märta är ensamma hemma just nu. Anna roar sig med att hålla kvällskurs och snickaren har gett upp för dagen. Idag har han hunnit med att sätta upp en massa skåp och förberett platsen där diskbänk och stenhäll ska finnas så småningom. Idag ringde en snubbe från nån firma vid namn "Kungälvs Sten", eller liknande. Han kommer på fredag klockan 07.00 och då är det bäst att vi har tagit fram de stora musklerna, för vi ska nämligen hjälpa honom att bära upp granitskivan. Med lite flax går den att knõ in i hissen. Med lite mindre flax går den inte att knõ in i hissen och då startar första kapitlet av en rysare vid namn: "Bär tills du kräks eller att ryggen din har gått av"... Med andra ord så får ni gärna hålla era "hisstummar" hårt, för de andra två alternativen är inga jag direkt hoppas på över huvud taget!

Annat jag varit med om idag är att jag lekt "hobbykurator" med en elev på skolan. Hans önskemål gick inte direkt i samma riktning som övriga elevers, skulle man väl kunna säga, utan att avslöja för mycket. Som vanligt slutade allt i alla fall lyckligt och dagen får därmed anses klart godkänd trots "blöthöst" i massor, med allt vad det nu innebär...

Har varit hemma hos min gamla mamma en stund idag igen. det senaste som har hänt henne, är att hon har ramlat och slagit sin rygg ordentligt. Idag orkade heller inte hennes båda knän vara med. Speciellt inte när hon skulle stå upp... Vad detta innebar kan ni säkert lista ut själva, listiga som ni är. Om inte, så innebar det i alla fall att jag och hennes lånade rullstol mer eller mindre bar henne vart hon än ville flytta sig. Rullstolen visade sig vara tämligen initiativlös till sin läggning, så det var jag som stod för grabbatagen när det var dags för att ta i. Och! Det var det ganska ofta, vilket både min rygg och mina armmuskler nu tydligt märker av.

Resten av denna november-onsdag (hur roligt lät egentligen det?) kommer att vikas åt att tömma hallen på allt som står där nu, kyl och frys till exempel. En grovstädning av allt "bõõs" som nu täcker köksgolvet likt en tjock och exklusiv heltäckningsmatta täcker ett golv, vore ett bra jobb att hinna med ikväll! Det enda kruxet är: Hur skoj är det egentligen att leta upp en dammsugare ur ett rum som man just nu inte hittar nåt i? Att dammsugarpåsen sedan med stor sannolikhet kommer att bli full som en alika på nolltid av allt som ligger i drivor på golvet är inte heller så kul. För att inte tala om hur "intekul" det blir när man snart upptäcker att det som vanligt var den sista dammsugarpåsen man just fyllt till brädden...

Dagens låt:

Dagens slut: Sanera Mera, gott folk! När dimmorna har lättat hörs vi säkert igen!

...har idag kommit med posten... Hur mycket de är på vill ni inte ens veta, men "banken har lovat att betala dem". Det är alltid bra med schyssta bankkontakter, eller hur? Det är hela köket som nu snart ska betalas. Och våra svarta vitvaror. Köksgolv, överskåp och somliga underskåp är nu på plats, bara resten kvar alltså... Min insats i detta köksbygge inskränker sig till "skåpsavklädning" (dvs. jag tar bort skyddspapp och plast). En och annan tur till Returen har jag också medverkat i. Inte illa, eller hur!?...

De delar som är avklarade av denna dag har varit spännande. Runt klockan 10 i förmiddags ringde Anna till min mobil. Hon i sin tur hade blivit uppringd av übersyster Birgitta. Hon hade att meddela att mamma hade ramlat och slagit sig så illa att hon behövde röntgas. Helst på en gång. Som tur var så jobbade Anna hemifrån då, så hon och jag hjälpte henne upp till Näl där en snabb röntgen skedde. Vad den visar fick vi inget besked om, antagligen kommer übersyster Birgitta att sköta informerandet framöver. Väl hemma med en styck mamma iklädd lånad rullstol hade det börjat ösregna. Trots att SMHI i morse lovat uppehållsväder ända till i eftermiddag. Som vanligt kan man inte tro på dem! De har fel, fel, fel, med andra ord...
Annat spännande som hänt idag är att jag har hunnit med att kika en stund på vår snickare när han jobbar på i en rasande fart. Inte utan att det hade varit kul att ha hans skicklighet! Tänk så mycket man hade fått gjort både hemma och borta då! Kanske...

Dagens låt:

Dagens stopp och belägg: En centralkökslagad fiskgryta (?) senare kommer jag att ägna kvällen åt mat! Eller rättare sagt, då vårt kök inte finns att laga mat i, blir det till att äta Swedish Lantchips! Ha det gott, ni med!